EU:s internationella bistånd minskar med 11,4 procent år 2025. Geopolitik och medlemsstaters allt större benägenhet att använda biståndet i syften som inte främst bidrar till att minska fattigdom gör att så mycket som en femtedel knappt kan räknas som bistånd. De mest utsatta människorna förlorar mest på detta.
Varje år analyserar CONCORD Europa statistik och trender i EU:s bistånd. Årets AidWatch-rapport visar att biståndet 2025 uppgick till 0,42 procent av EU-medlemsstaternas sammanlagda BNI, den lägsta nivån sedan 2018. Bland EU-länderna nådde endast Danmark, Luxemburg och Sverige upp till det internationella åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd.
Under tidigare år har EU-institutionernas finansiering delvis motverkat medlemsstaternas nedskärningar. De preliminära siffrorna för 2025 visar dock att både medlemsstaterna och EU-institutionerna nu minskar sitt bistånd samtidigt. EU-institutionernas officiella bistånd (ODA) minskade med 13,8 procent, medan medlemsstaternas samlade ODA minskade med 9,9 procent.
Så mycket som en femtedel av EU:s bistånd har svag koppling till biståndets mål. Dit räknas användandet av bistånd för att täcka inhemska flyktingkostnader För 2025 var den siffran 14 procent av medlemsstaternas totala bistånd – pengar som alltså stannar i givarlandet. Rapporten lyfter i det sammanhanget Sverige som ett positivt exempel, då regeringen satt ett tak för dessa så kallade asylavräkningar på åtta procent.
En annan anledning är att geopolitiska och nationella intressen styr biståndet i högre utsträckning.
– Trenden mot minskade biståndsvolymer och ökad betoning av egenintressen är djupt oroande. Det blir spännande att se om valutgången gör att Sverige går mot strömmen och gradvis höjer biståndet. Och låter det vägledas mer av behovsbilden, snarare än egenintresset, säger Göran Holmqvist, generalsekreterare för ForumCiv.
Den preliminära statistiken från OECD:s biståndskommitté DAC som släpptes i april visar att de länder som av FN definieras som minst utvecklade drabbas oproportionerligt hårt av de globala nedskärningarna. Stödet till dem minskade med omkring 26 procent förra året. Sveriges bilaterala stöd till de minst utvecklade länderna låg 2025 på 0,11 procent av BNI, nästan en halvering jämfört med fyra år tidigare.
– När Sverige gör både stora neddragningar och fokuserar om sitt bistånd har man övergivit länder där fattigdomen är som störst och behoven som mest akuta. Moçambique är ett tydligt exempel. I vår verksamhet betyder det att 1,5 miljoner småskaliga bönder, de flesta ensamhushåll som leds av kvinnor, inte längre får livsviktigt stöd att bygga motståndskraft mot klimatförändringar och andra kriser. Konkret betyder det att fler får svårare att sätta mat på bordet och att hungern kommer att öka. Sveriges regering måste prioritera de mest utsatta och sårbara länderna, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect.
Läs rapporten och landsidan om Sveriges bistånd: https://concord.se/rapporter/aidwatch-2026
CONCORD Sverige är en plattform som samlar 75 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.
