Tre vägval som avgör framtiden för Sveriges visuella kreatörer

Josefine Engström, Svenska Tecknares ordförande

Regeringen har pekat ut de kulturella och kreativa branscherna som en basnäring för Sverige. Inför valet lyfter Svenska Tecknare tre frågor som avgör om ambitionerna kan bli verklighet för landets illustratörer, grafiska formgivare och andra visuella kreatörer. Frågorna kommer att stå i fokus när organisationen deltar i den kulturpolitiska debatten på Moderna Museet den 1 september.

– Vi lever i ett samhälle där bilder formar hur vi förstår världen, fattar beslut och kommunicerar med varandra. Då kan vi inte ta människorna som skapar dem för givna. Därför lyfter vi tre frågor som politiken behöver ge tydliga svar på, säger Josefine Engström, ordförande för Svenska Tecknare.

Vem ser till att regeringens egen strategi följs?

Regeringen har slagit fast att de kulturella och kreativa branscherna är en basnäring för Sverige. I strategin för företag i kulturella och kreativa branscher betonas också att offentliga aktörer ska vara förebilder när det gäller upphovsrätt och användningen av AI. Men vem säkerställer att strategin, som har två år på nacken, faktiskt efterlevs?

Nyligen kontaktades Svenska Tecknare av en reklambyrå som ingår i ett ramavtal med en av Sveriges största regioner. Regionen ville köpa loss illustrationer med så långtgående rättigheter att de med hjälp av AI skulle kunna skapa nya illustrationer och bilder utan att behöva anlita upphovspersoner igen under en oöverskådlig tid. Anbudet fastslog också ett anmärkningsvärt lågt arvode.

– Om offentliga verksamheter börjar köpa loss kreatörers verk för att slippa anlita dem i framtiden riskerar vi att slå undan benen för en hel yrkeskår. Det går tvärtemot regeringens egen strategi. Frågan är inte om strategin finns, utan om vem som ser till att den följs, säger Josefine Engström.

Hur säkrar vi jobben? Och möjligheten att leva på dem?

AI-utvecklingen slår redan mot arbetsmarknaden för visuella kreatörer. I Svenska Tecknares senaste undersökning uppgav 42 procent av professionella bild- och formskapare att de förlorat uppdrag eller inkomster till följd av AI. Svenska Tecknare efterlyser politiska åtgärder för att möta en utveckling där uppdrag försvinner och hela yrkeskårer riskerar att urholkas.

Samtidigt pressas villkoren för de uppdrag som finns kvar. Professionella illustratörer, grafiska formgivare och andra visuella kreatörer bygger sin verksamhet på uppdrag, licensiering och upphovsrätt. Svenska Tecknare vill se rimliga ersättningar och offentliga upphandlingar som bidrar till en fungerande marknad för professionellt bild- och formskapande.

– Våra medlemmar vill inte leva på bidrag. De vill leva på sitt arbete. Då måste offentliga aktörer föregå med gott exempel och se till att professionellt bildskapande värderas och ersätts på ett rimligt sätt, säger Josefine Engström.

Hur rustar vi nästa generation för ett visuellt samhälle?

Barn möter tidigt ett samhälle där nästan all kommunikation är visuell. Samtidigt får bild och de estetiska ämnena allt mindre utrymme i utbildningen. På gymnasiet försvinner bild för många elever helt, just när de som mest behöver utveckla sin förmåga att förstå, tolka och skapa bilder i ett allt mer AI-drivet informationssamhälle.

– Om vi vill rusta nästa generation för ett visuellt samhälle måste vi ge barn och unga verktyg att förstå, tolka och skapa bilder. Bildläskunnighet har blivit en demokratifråga, säger Josefine Engström.

Den 1 september deltar Svenska Tecknare i den kulturpolitiska debatten på Moderna Museet tillsammans med riksdagens kulturpolitiska talespersoner och företrädare för kulturlivet. Debatten samlar bland andra Konstnärernas Riksorganisation och Svenska Fotografers Förbund för att diskutera kulturpolitikens viktigaste vägval inför valet.