Ny studie från KI och WeMind: Vanligt depressionsmått kan vässas

Ett av de vanligaste frågeformulären som används inom psykiatrin för att upptäcka och mäta depression kan bli mer träffsäkert. Det visar en ny studie från Karolinska institutet och WeMind.

En ny studie från WeMind och Karolinska institutet visar att PHQ-9, ett av världens mest använda frågeformulär för att upptäcka och bedöma depressionssymtom, fungerar bra men att det också har begränsningar.

Kunskapen kan bidra till utveckling av ännu bättre metoder i framtiden.

Består av nio frågor

Inom psykiatrin används så kallade skattningsskalor PHQ-9 som för att fånga upp symtom, bedöma hur svåra de är och följa hur de förändras under en behandling.

Frågeformuläret PHQ-9 är enkelt och går snabbt att använda. Det består av nio frågor om vanliga symtom på depression.

Det används både som ett hjälpmedel för att ställa diagnosen depression men också för att följa depressionssymtomen över tid. 

Kan utvärderas med moderna metoder

Med moderna psykometriska metoder – statistiska metoder för att undersöka hur väl ett sådant formulär faktiskt mäter det som det är tänkt att mäta – går det att se vilka frågor som bäst fångar skillnader i depressionens svårighetsgrad.

Mäter för att förbättra vården

För WeMind är mätningar en viktig del av arbetet med att följa hur det går för patienterna och utveckla kvaliteten på vården.

– PHQ-9 är ett av världens mest använda depressionsmått och har ett starkt vetenskapligt stöd. Det är ett bra mått som vi fortsätter att använda för att följa de patienter som behandlas för depression hos oss, säger Fabian Lenhard, FoU-chef på WeMind och en av forskarna bakom studien.

Undersökte varje fråga

Forskarna vid WeMind och Karolinska institutet har nu analyserat formuläret med hjälp av Item Response Theory, IRT. Det är en modern statistisk metod för att undersöka hur väl enskilda frågor i ett formulär fungerar och hur bra skalan är på att rangordna patienter med mer eller mindre symtom. 

Till skillnad från att bara titta på den sammanlagda poängen kan IRT visa hur mycket information varje fråga ger och hur bra den skiljer mellan personer med olika grad av exempelvis depressionssymtom.

På det sättet går det att studera varje fråga för sig och se hur mycket den bidrar till att mäta depressionens svårighetsgrad.

628 patienter från WeMind ingick i studien

Studien bygger på data från 628 vuxna patienter med diagnostiserad depression som behandlats på WeMinds psykiatriska mottagningar i Stockholm.

Resultaten visar att vissa frågor bidrar mer till mätningen än andra. Frågor om nedstämdhet och minskat intresse gav mer information om depressionens svårighetsgrad än exempelvis frågor om sömn och aptit.

– Studien tyder på att PHQ-9 är användbar men visar begränsningar i sin förmåga att rangordna personer utifrån svårighetsgrad av depression, säger Mats Adler, överläkare och forskare på Karolinska Institutet.

En 25 år gammal mätmetod

PHQ-9 utvecklades för drygt 25 år sedan och används i dag brett inom både vård och forskning.

Fabian Lenhard, WeMinds forskningschef och en av forskarna bakom studien, ser möjligheten för WeMind att vara med och utveckla ännu mer träffsäkra skattningsskalor för depression.

Den nya studien visar samtidigt hur modernare statistiska metoder kan ge en mer detaljerad bild av hur olika frågor i en skattningsskala fungerar.

– Vår studie visar samtidigt att moderna psykometriska metoder kan ge nya perspektiv på hur skattningsskalor fungerar. Det öppnar möjligheten för oss på WeMind att vara med och utveckla framtidens skattningsskalor med ännu högre precision, säger Fabian Lenhard.

 

Här hittar du studien:

Adler, M., Skånberg, J., Brodin, U., & Lenhard, F. (2026). An item response theory analysis of PHQ-9. Journal of Affective Disorders Reports, 26, 101150. https://doi.org/10.1016/j.jadr.2026.101150

 

FAKTA: PHQ-9

PHQ-9 är ett frågeformulär med nio frågor om vanliga symtom på depression.

Frågorna handlar bland annat om minskat intresse eller glädje av att göra saker,  nedstämdhet, sömn, trötthet, aptit, negativa tankar om sig själv, koncentration samt tankar på döden eller att skada sig själv.

Patienten svarar utifrån hur ofta besvären förekommit under de senaste två veckorna. Varje fråga ger 0–3 poäng, som summeras till en totalpoäng.

Svaren ger en sammanlagd poäng som används för att fånga upp tecken på depression, bedöma hur svåra symtomen är och följa förändringar över tid.

PHQ-9 kan vara ett stöd i bedömningen men ställer inte en depressionsdiagnos på egen hand.

Källor: The PHQ-9 - Journal of internal medicine, Depressionsskala PHQ-9 Patientenkät - Sveriges kommuner och regioner, SKR

 

Kontakt:

Fabian Lenhard, FoU-chef, forskare och psykolog, WeMind.

E-post: fabian.lenhard@wemind.se 

---