Bildning som beredskap – försvaret av demokratin börjar i skolan

Karin Hübinette, Tarja Karlsson Häikiö, Göteborgs universitet, Venla Bernelius, undervisnings- och kulturministeriet, Robert Egnell, Försvarshögskolan.

Vad har barns läs-, bild- och skrivkunnighet med Sveriges beredskap att göra? Den frågan stod i centrum när Berättarministeriet och Hanaholmen samlade svenska och finländska försvars-, utbildnings- och bildningsexperter på Hanaholmen för konferensen Bildning som beredskap.

I en tid präglad av snabb informationsspridning och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge handlar det inte bara om försvar utan även om beredskap – förberedelser som måste börja långt innan en kris uppstår.

"Ett samhälles förmåga att hålla ihop och handla gemensamt under press är helt avgörande, och den förmågan vilar på att vi kan tolka det som händer, sätta ord på det och vara oense utan att bli fiender. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv blir kopplingen mellan bildning och beredskap därför allt viktigare", säger Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan.

Bildning är samhällets kognitiva försvar. Några exempel på det är allmänbildning, att kunna skilja fakta från påhitt, att kunna lyssna och att ha en etisk bedömningsförmåga. Skolan blir därmed inte bara en plats för kunskapsinhämtning utan också en av samhällets viktigaste civila försvarsbarriärer. Ett samhälle som har kunskap, tillit och förmåga att förstå vad som sker och vad som är på väg att hända, står starkare när påfrestningarna ökar. Här har skolan en central roll.

"I skolan möts människor med olika erfarenheter. Här tränas man i att ha ett kritiskt förhållningssätt, samtala med meningsmotståndare och i att förstå sig själv och sin omvärld", säger Robert Egnell.

Enligt Malena Britz, prorektor och forskningschef vid svenska Försvarshögskolan ger bildning de referensramar och kontext som är helt nödvändiga för att kunna ifrågasätta ny information eller ett nytt lagförslag.

"Om framtida generationer ska ta till sig och hålla i de värden som är viktiga att slå vakt om måste de också kunna förstå och diskutera dem", säger Malena Britz.

I skolan utvecklas förmågor som alla medborgare behöver för att kunna delta i demokratin och orientera sig i ett komplext informationslandskap. Det är också utgångspunkten för Berättarministeriets arbete. Genom sina skolprogram stöttar organisationen lärare och elever för att stärka barns och ungas språk, berättande och förmåga att uttrycka och förstå olika perspektiv.

"Det stärker inte bara individen – utan också förmågan att hålla ihop och stå emot när det verkligen gäller", säger Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten.