Svensk sjukvård måste först klara vardagen för att kunna hantera en kris eller ett krig. I dag dör människor av vårdplatsbrist – hur blir det då vid en framtida krissituation? Det skriver företrädare för Sjukhusläkarna i en debattartikel i Altinget.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) och Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson presenterade nyligen flera nationella åtgärder – civilplikt, blodförsörjning och ökad kunskap om första hjälpen hos allmänheten – som ska stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. Initiativen är viktiga, men de är långt ifrån tillräckliga.
Den senaste tidens nyheter om sjukvårdens beredskap handlar förvånansvärt lite om den mest grundläggande frågan. För att vården ska klara en kris eller ett krig måste den först klara vardagen. Människor dör av vårdplatsbrist redan i dag – hur blir det då vid en framtida kris?
Läs hela debattartikeln i Altinget.
Sjukhusläkarna är Läkarförbundets största yrkesförening och har cirka 23 000 medlemmar. Föreningen representerar specialistkompetenta sjukhusläkare inom regional och privat sluten- och öppenvård samt inom statliga sektorer, som till exempel lektorer och professorer på medicinska fakulteter. Sjukhusläkarna har till uppgift att företräda medlemmarnas professionella, sociala och ekonomiska intressen.