Cyklister från hela världen till start i Vätternrundan

Mer än var fjärde cyklist i Vätternrundan kommer från utlandet.

När starten för 61:a Vätternrundan går på fredagen, har mer än var fjärde startande en annan nationalitet än svensk. Vätternrundan är det motionslopp i Sverige som lockar flest internationella deltagare.
- Många cyklister runt om i världen har en dröm om att åka till Sverige och uppleva folkfesten under Vätternrundan, säger Oskar Sundblad, vd för Vätternrundan.

Vätternrundan är världens största motionslopp på cykel och intresset för loppet är stort över hela världen. Av de närmare 20 000 anmälda cyklisterna i årets Vätternrunda kommer över 5 000 från ett annat land än Sverige. Det innebär att mer än var fjärde deltagare har en annan nationalitet än svensk.

- Det stora internationella intresset gör oss unika när det gäller motionslopp i Sverige. Det är otroligt kul att cyklister från världens alla hörn vallfärdar till Motala och Vätternrundan varje år, säger Oskar Sundblad. Det är en stor grej att åka hit och cykla, det ser vi inte minst i internationell media.  

Störst i år är som vanligt intresset från Tyskland med nästan 2 000 anmälda cyklister. Totalt är ett 70-tal nationaliteter representerade i Vätternrundan.

- I år har vi exempelvis cyklister från Nya Zeeland, Japan och Venzuela, säger Oskar Sundblad. Och många kommer tillbaka år efter år. Det finns deltagare från Kanada som har kört över 15 lopp.

Exotisk folkfest
En anledning till intresset bland utländska cyklister är den exotiska upplevelsen att få cykla 31,5 mil i den svenska juninatten, när det nästan inte blir mörkt. En annan är förstås den stora folkfesten som världens största motionslopp bjuder på. Efter förra årets lopp fick deltagarna i Vätternrundan rösta fram Årets publikaktivitet för första gången. Vinnaren blev Dalbyporten, fyra mil före målet i Motala. I de tuffa backarna i Dalbyporten möts cyklisterna av musik, sång och feststämning från showduon Systrarna K, Åsa och Karin Karlson, och ett 50-tal engagerade bybor.

– Att cyklisterna gillar oss är en stor ära. Det ger oss en kick att utveckla oss ytterligare i år. Nu har vi skrivit flera egna låtar med skönt cykeltempo i sig. Vi vill ge cyklisterna ny energi inför de sista milen, säger Åsa Karlson.

Åsa och Karin Karlson fick idén till folkfesten i Dalby när rundans nya sträckning drogs genom byn 2021. Och det som från början var tänkt som några timmars sång och hejarop har vuxit till en återkommande folkfest där hela Dalby engagerar sig.

– När det är dags för Vätternrundan sluter hela byn upp. Det är en fantastisk stämning med applåder, vinkningar och high fives. Man känner en stolthet över att få vara en del av allt peppande, säger Åsa.

Fakta om Vätternrundan:

• Närmare 20 000 cyklister är anmälda till årets Vätternrunda. Omkring 55 procent av dem kör sin första runda någonsin.

• Två grupper som ökar starkt är kvinnor och unga. Unga tjejer upp till 25 år har ökat med närmare 50 procent sedan förra året.

• Vätternrundan har sedan 1966 arrangerats för och av det lokala föreningslivet runt Vättern. Mer än 4 000 funktionärer från knappt 80 föreningar runt Vättern hjälper under Cykelveckan och får dela på cirka 10 miljoner kronor för sina insatser.

• Den första Vätternrundan genomfördes 1966 med 344 startande och 334 som fullföljde. Synpunkterna inför premiärrundan på loppets längd var många. Men initiativtagarna, professor Sten-Otto Liljedahl och cykelhandlaren Ewert Rydell, kunde garantera att det inte var någon fara på taket. ”Bara man tar rundan som en motionstur och har 40–50 träningsmil i benen.”

• Stig Johansson, Fagersanna, har cyklat samtliga 60 Vätternrundor hittills och startar också i årets runda. Med sin Husqvarna-cykel från 1937, jeans, träskor, bandspelare och färgglada mössa är han den stora profilen som alla känner igen och hejar på.

• Var fjärde deltagare kommer från ett annat land än Sverige och totalt deltar cyklister med drygt 70 olika nationaliteter. Flest utländska cyklister kommer från Tyskland (1 904), Norge (862) och Danmark (549). Men det finns också långväga deltagare från exempelvis Indonesien, Brasilien och Nya Zeeland.

• Tiderna för de 315 kilometrarna runt Vättern varierar från strax över sju timmar till 28 timmar. 2025 låg snittet på 13,5 timmar. De snabbaste cyklisterna i Vätternrundan genomför loppet på 7–9 timmar.

• 1983 fullföljde fler än 10 000 loppet för första gången. 2015 slogs nytt deltagarrekord med 20 002 startande. 19 352 fullföljde.

• Under Cykelveckan serveras 170 000 släta bullar, 10 ton bananer, 3 ton av den klassiska saltgurkan, 20 000 liter sportdryck och 100 000 koppar kaffe. Men i depåerna finns mer att välja mellan för cyklisterna. Där finns saft, vatten, blåbärssoppa och bullar. I Jönköping och Hjo serveras lagad mat. I Hjo serveras drygt två ton lasagne.

• 2021 var det premiär för den nya trafiksäkrare bansträckan norr om Vättern. Den nya bansträckningen innebär att loppet är 18 kilometer längre än tidigare.

• 23 cyklister har kört 50 eller fler lopp. En av dessa är en kvinna – Birgitta Berglund, Motala.

• De som har kört 25 lopp eller mer har särskild status som veteraner i Vätternrundan.

• Cirka 675 000 deltagare har fullföljt Vätternrundan sedan 1966.

• Alla cyklister måste vila minst sex timmar efter fullföljd Vätternrundan innan de sätter sig bakom ratten och kör från Motala. Poliskontroller sker vid varje utfart och stäms av mot Vätternrundans tidsregistrering av cyklisternas målgång.

• 1984 infördes hjälmtvång i Vätterundan.

• 1974 vände rundan. I stället för att börja köra norrut, började cyklisterna cykla söderut. Helt naturligt att köra medsols kan tyckas, men synpunkterna mot denna förändring var många före loppet. Men vändningen, som bland annat påkallats av Polismyndigheten, blev en succé. Inga korsande vänstersvängar och flera nya och bättre depålösningar.

 

 

---