Regeringen backar – lönetransparensdirektivet skjuts upp

Anders Stålsby, statistikchef och förhandlare, Arbetsgivarverket

Efter det påverkansarbete som Arbetsgivarverket bedrivit tillsammans med Svenskt Näringsliv och SKR beslutar regeringen att skjuta upp genomförandet av lönetransparensdirektivet. Statliga arbetsgivare slipper därmed ökad administrativ börda och risk för dubbelarbete.

– Det är viktigt att betona att vi på det statliga området är för jämställda och transparenta löner. Men förslaget hade inneburit onödigt tunga administrativa konsekvenser för arbetsgivarna. Det är bra att regeringen nu har beslutat att inte genomföra det förslag till genomförande som presenterades i regeringens lagrådsremiss, säger Anders Stålsby, statistikchef och förhandlare vid Arbetsgivarverket.

Regeringen uppger att man nu kommer att verka för att en omförhandling av direktivet inleds, så att utformningen blir bättre anpassad för svenska förutsättningar.

Redan jämställt och transparent i staten

Statliga arbetsgivare arbetar systematiskt för jämställda och transparenta löner. Arbetsgivarna är till exempel redan skyldiga att göra en lönekartläggning varje år.

Med utgångspunkt i kartläggningen ska arbetsgivaren sedan analysera om det finns löneskillnader som har ett direkt eller indirekt samband med kön.

 – Vi lever redan upp till direktivets syfte genom en saklig lönesättning som därmed också ger jämställda löner, säger Anders Stålsby  

Arbetsgivarverkets statistik visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män 2024 var 4,67 procent omräknat till heltid. Över en tioårsperiod har skillnaderna minskat med cirka 2,5 procentenheter. Att kvinnor och mäns genomsnittslöner skiljer sig lite åt beror bland annat på att kvinnor och män i olika omfattning arbetar inom olika yrken och arbetsuppgifter med olika lönenivåer. Den oförklarade löneskillnad som återstår när faktorer som arbetsområde och svårighetsområde konstanthålls uppgick samma år till 0,78 procent.

Så skulle direktivet påverka arbetsgivare

EU:s lönetransparensdirektiv antogs i maj 2024. Regeringen tillsatte då en utredning om hur direktivet ska tillämpas i svensk rätt. Direktivet skulle vara genomfört i medlemsländerna senast den 7 juni 2026.

Syftet med direktivet ska vara att minska risken för osakliga löneskillnader genom bland annat ökad insyn i lönesättningen, ökade rapporteringskrav och skärpta sanktioner vid bristande efterlevnad.

Ett införande skulle ha inneburit:

• Ökad administrativ börda till följd av nya och mer omfattande rapporteringskrav, till exempel skriftlig rapportering för arbetsgivare med minst tio anställda.
• Risk för dubbelarbete, då föreslagna regler skulle kräva nya processer parallellt med dagens lönekartläggning.
• Komplexare lönekartläggning genom krav på redovisning både som års- och timlön, i stället för svensk modell med månadslön, samt fler detaljerade statistiska uppgifter.
• Otillräcklig förberedelsetid, eftersom flera bestämmelser föreslogs träda i kraft redan 1 juli 2026.
• Ökade kostnader kopplade till mer administration och behov av nya systemstöd.

Arbetsgivarverkets statistik: Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten