Språkutveckling en naturlig del av vardagen på förskolorna

Malin Lidén och Malin Blideskog är förskollärare i Vara kommun. För dem, precis som deras kollegor, är språkutvecklingen en naturlig del av arbetsuppgifterna.

 

 

I förskolorna pågår det sedan 2021 ett långsiktigt och gemensamt arbete med barnens språkutveckling.

   – I dag ingår det som en naturlig del i allas arbetsuppgifter och det finns ett stort engagemang hos personalen. Vi ser att det ger resultat, säger Mirja Lennerskog, rektor för Varas västra förskola.

 

 

På avdelningen Björnbäret i Vedum är en vägg fylld med utklippta hus av papper som det sitter fotografier på, ett för varje barn på avdelningen.

Kom och kolla på min hund. Han heter Rambo, säger Hedvig Dahlberg och springer i väg till väggen för att visa.

I hennes hus finns också bilder på hennes mamma, pappa och syster.

Min hund heter Penny, säger Meja Santinelli och visar fotot i hennes hus.

Det är just precis det här som är ett av syftena med husen, att starta samtal på ett naturligt sätt.

Vi vill skapa en trygg miljö där alla vågar prata med varandra och inför en grupp. Man kan inte säga till barnen att ”nu ska vi träna på att samtala och utveckla språket” utan vi skapar olika sätt så att det startar av sig självt, säger förskolläraren Åsa Blideskog.

Hennes kollega Malin Lidén visar en guldsten som glittrar. Den skickar de runt när de sitter i en ring på golvet. Den som får stenen får berätta något eller skicka stenen vidare om man inte vill.

Det är inget tvång att säga något men efter några gånger kanske man vågar, förklarar hon.

  

Veckas bokstav

På en lina i taket hänger bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H. Det är så långt de kommit i alfabetet än så länge. Varje vecka har en egen bokstav.

Vi arbetar med Praxisalfabetet och det kopplar ljud till bokstäverna. På det sättet övar vi att forma rätt uttal, förklarar Åsa Blideskog.

   Krokodilen gapar stort och säga AAA medan hunden flåsar H, H, H.

Ibland använder vi veckans bokstav som lösenord för att komma in. Vi visar kortet med Hunden och de får säga H, H, H för att passera. Ett lekfullt sätt att lära sig saker på, förklarar Malin Lidén.

  

Tecken som stöd

Undervisningen är inte bara lekfullt utan också tydligt. De använder tecken som stöd exempelvis när de ska ta på stövlar och overall. På tavlan för dagens aktiviteter finns det bilder som visar vad de ska göra och det finns bilder som beskriver olika känslor som arg och ledsen.

Om man har svårt att uttrycka sina känslor verbalt kan man peka istället, säger Malin.

Precis som för Åsa och Malin i på Vedums förskola är språkutvecklingen en naturlig del av vardagen för alla som arbetar inom kommunens förskolor. Det är ett arbete som startade för flera år sedan.

 

Läsförmågan minskade

Det började med att grundskolans rektorer flaggade för att läsförmågan minskat hos eleverna, förskolans specialpedagoger uppmärksammade att många av deras ärenden handlade om barns språk och att fler barn än tidigare behövde hjälp av logoped och dit var det lång kö. Faktumet att barn och ungas ordförråd är mindre än tidigare generationers och att fler har svårt att klara skolan spelade också in för att rektorerna skulle starta arbetet som i dag resulterat i att alla inom förskolan har en bred, fördjupad och likvärdig kunskap om språkutveckling som är förankrad i läroplanen.

Utbildningar

En utbildning i förbättringsarbete vid Karlstads universitet 2019-2020 som förskolrektorerna och några av förskollärarna gick blev starten. Gemensamt kom de fram till att arbeta med språk. Efter det har personalen varit på föreläsningar, fortbildningar och varit med på flera inspirationsdagar under åren där fokus bland annat varit vikten av högläsning, sång, musik och rörelse. Det är satsningar som kommer att fortsätta.

Vi bestämde redan från början att det inte ska vara ett projekt under kortare tid, säger Jennie Samuelsson, rektor för förskolorna i Vedum och Kvänum.

Inget slut

Förskolorna samarbetar med biblioteken, bland annat med kapprumsbibliotek och de har haft föräldramöten om vikten av högläsning. All personal har erbjudits utbildning i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och tydliggörande pedagogik. Senast i raden är ett samarbete med nationellt centrum för svenska som andraspråk och två förskollärare per förskola utbildar sig kring flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Vi ser inte något slut utan det handlar om att få arbetssättet att leva vidare och vidareutveckla metoder som gynnar språkutveckling, säger Jennie Samuelsson.

---