Svenska aktörer enade inför översyn av EUs standardiseringsförordning

Inför EUs översyn av standardiseringsförordningen har Utrikesdepartementets enhet för handelspolitik och internationella ekonomiska frågor med stöd av Kommerskollegium och inspel från andra svenska aktörer, tagit fram ett så kallat non-paper där prioriterade svenska ståndpunkter lyfts fram. Underlaget är tänkt att bidra till diskussionen inför EU-kommissionens fortsatta arbete med översynen av regelverket.

Det övergripande målet med det svenska positioneringsunderlaget är att värna det marknadsdrivna standardiseringssystemet, dess anpassning till internationella standarder och att stärka samstämmigheten med annan EU-lagstiftning – för att förenkla regelefterlevnad, öka konkurrenskraften, stödja den gröna och digitala omställningen samt stärka den inre marknaden.

För att möta den globala marknadens behov krävs innovation och samarbete, utan att kringgå de etablerade principer som säkerställer kvalitet, teknisk trovärdighet, förtroende och legitimitet för europeiska standarder.

Prioriterade svenska ståndpunkter

Nedan följer några av de prioriterade svenska ståndpunkterna som lyfts fram i underlaget:

• Effektivare standardiseringsprocesser
  Effektivisera processen för standardiseringsförfrågningar, bedömning och citering i Europeiska unionens officiella tidning, tidigare involvering av de europeiska standardiseringsorganisationerna, bindande tidsramar för EU-kommissionens citeringsprocess samt tidigare involvering av HAS-konsulter och ansvariga handläggare vid Kommissionen i bedömning av standarder.
• Digitaliseringen av standarder
  Fullfölja den pågående digitaliseringen av standardiseringsarbetsflödet samt en bredare användning av AI-stödda verktyg och utvecklingen av maskinläsbara standarder.
• Smartare planering och samordning
  Smartare planering och samordning mellan EU-kommissionen, de europeiska standardiseringsorganisationerna och de nationella standardiseringsorganen, helst genom ett förenklat och mer transparent årligt arbetsprogram för unionen.
• Ökat samarbete
  Ökat samarbete för att stärka den europeiska industrins närvaro och ledarskap inom internationell standardisering, och därigenom göra europeisk standardisering internationell.
• Standardisering som ett attraktivt arbetsområde
  Hålla det enkelt och på så sätt göra standardisering till ett mer attraktivt arbetsområde, för att främja deltagande från start-ups, små och medelstora företag (SME), offentliga myndigheter och civilsamhället.
• Utvecklingen av harmoniserade standarder
  Återgå till den grundläggande idén i den så kallade New Approach-principen, som innebär att EU-lagstiftningen endast specificerar de väsentliga kraven medan frivilliga tekniska standarder kompletterar lagstiftningen. Detta ses som en utgångspunkt för konkret förenkling av sektorspecifik produktlagstiftning för att minska bördan och påskynda utvecklingen av harmoniserade standarder.
• Stärka kopplingen till forskning och innovation
  Stärka kopplingen till forskning, innovation och den europeiska kvalitetsinfrastrukturen genom samverkan med metrologi, ackreditering, bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll.

Standardiseringen bör fortsatt vara marknadsdriven

I punkterna ovan betonas vikten av att värna det marknadsdrivna standardiseringssystemet och dess koppling till internationell standardisering. Dessutom lyfts behovet av att fortsätta utveckla det befintliga ekosystemet så att det kan möta nya tekniska och regulatoriska behov.

Enligt Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard, är det avgörande att industrin fortsatt har en central roll i standardiseringsarbetet:

För oss är det viktigt att standardisering fortsatt är marknadsdriven och att industrin har en central roll i utvecklingen av standarder. Samtidigt behöver vi fortsätta utveckla det befintliga ekosystemet så att det möter nya behov. En stark koppling till internationell standardisering är avgörande för att företag ska kunna verka både på den europeiska och den globala marknaden.

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard