Power Circle Almedalsblogg 2025Almedalsveckan är ofta en temperaturmätare för vad som bubblar i energidebatten. Efter en intensiv vecka i Visby summerar vi från Power Circle våra intryck, insikter och kvarvarande frågetecken från årets Almedalsvecka. Vårt eget seminarium om flexibilitet visade att frågan om hur vi bygger ett kostnadseffektivt och hållbart elsystem är mer aktuell än någonsin. Men diskussionerna från andra seminarier under veckan vittnade också om en elektrifiering som både accelererar och bromsar samtidigt.
Under onsdagen arrangerade vi seminariet "Värdet av flexibilitet" inom ramen för projektet FlexAbility. Syftet var att ta vidare förra årets seminarium om flexibilitetspotentialen till 2030 till att undersöka det ekonomiska värdet av flexibiliteten i elsystemet och de utmaningar som står i vägen för att potentialen ska realiseras.
Seminariet leddes av Power Circles elmarknadsexpert Elham Kalhori som inledde med att intervjua Bo Diczfalusy, särskild utredare för den pågående elmarknadsutredningen, och Power Circles vd Johanna Lakso. Budskapet var tydligt: det finns en samsyn om att flexibilitet är viktigt men att implementeringen haltar. Hela 14 lokala flexibilitetsmarknader aktiva eller på gång i år, men införandet behöver gå snabbare för att tillgängliggöra den överkapacitet som faktiskt finns i elnäten. Samtalet lyfte också att lokala flexibilitetsmarknader och villkorade elnätsavtal ibland utmålas som konkurrerande lösningar för att tillgängliggöra flexibilitet, när de snarare kan komplettera varandra. Därtill saknas flera nödvändiga roller, som balanstjänsteleverantör (BSP), ännu i det svenska regelverket som är nödvändiga för att få ut den befintliga flexibilitetspotentialen till marknaderna och elsystemet.
Vi presenterade också några av de preliminära resultaten från projektet FlexAbility. Bland annat visades genomsnittspriser för flera flexibilitetsmarknader och preliminära priser för att aktivera olika flexibilitetsresurser. Vår analys visade att kostnadseffektiva lösningar inte alltid innebär traditionell nätutbyggnad, utan att det i många fall är just flexibla resurser som bör prioriteras.
Därefter tog en panel med deltagare från Sympower, Sigholm och Ellevio vid. Diskussionen fokuserade på hur flexibilitet konkret kan värderas i dagens marknader och betonade att värdet av flexibilitet sträcker sig bortom stödtjänstmarknader. Det handlar om att möjliggöra anslutningar, sänka samhällskostnader och driva på den gröna omställningen. Men regelverk, lönsamhet och incitament är fortfarande trösklar. Finland pekades ut som ett föregångsland som vågar testa, införa nya lösningar och har tilltro till aktörerna som vill bidra med flexibilitet. Här har vi mycket att lära av Finland.
I den avslutande panelen deltog representanter från Energimarknadsinspektionen, Plexigrid och E.ON. Här låg fokus på hur elnätsföretag i praktiken kan använda flexibilitet för att effektivisera planering och hantering av kapacitetsbrist. Exempel gavs på att flexibilitet kan minska samhällets samlade investeringsbehov i elnäten med upp till 30–40 %. Trots det upplevs dagens regelverk som hämmande: incitamentsstrukturerna inom intäktsregleringen är inte tillräckliga för att fullt ut premiera lösningar som inte bygger på ny kapacitet.
Panelen efterfrågade därför tydliga regler och rättvisa incitament för resurseffektiva elnät genom flexibilitet. Även transparens och långsiktighet lyftes som nycklar för att skapa ett ekosystem där flexibilitet kan utvecklas genom mogna marknader i kombination med avtalslösningar som främjar flexibilitiet.
Seminariet avrundades med att Power Circle bjöd in till FlexAbilitys slutseminarium den 3 oktober, då projektets fullständiga resultat och policyrekommendationer presenteras. Om du vill se hela seminariet i efterhand så kan du se det här. Seminariet är de första 48 minuterna i Youtube-filmklippet.
Utöver vårt eget seminarium deltog vi- och lyssnade in på många seminarier om elsystem, elektrifiering och mobilitet. Här är våra mest slående spaningar:
Frågan om flexibilitet dök upp på många scener – från nätkapacitet till hushållens roll i elsystemet. Ett återkommande tema var att flexibilitet har gått från en perifer lösning till självklar i dagens och framtidens elsystem, men att många av de praktiska förutsättningarna fortfarande saknas, såsom BSP-rollen och möjlighet för resursägare i hela landet att bidra med sin flexibilitet på flera marknader samtidigt.
Flera seminarier lyfte vikten av flexibla abonnemang, efterfrågeflex och smart styrning, inte minst i industrin. Det blev också tydligt att intresset från elnätsaktörerna ökar men att dagens regler och modeller fortfarande styr i riktning mot fysisk utbyggnad, snarare än nyttjande av befintliga resurser.
Därtill har en ny lysande flexibilitetsstjärna börjat lysa allt klarare. Kraftvärmen och fjärrvärmen var ständigt närvarande som en viktig flexibilitetsresurs och hade nästa samma stjärnglans som vätgasen hade för några år sedan. Dessa resurser har också en tydlig roll i ett mer resilient elsystem och beredskapsperspektivet var ständigt närvarande i alla diskussioner.
Dessutom avslöjades det från Tidö-representanter att skattebefrielse för elförbrukning av värmepannor vid minuspriser är på ingång, något som hade varit viktigt för att tillgängliggöra en viktig nedregleringsresurs när det finns ett tydligt elöverskott. Kanske får vi se detta redan till höstbudgeten?
Elektrifiering av tunga transporter diskuterades på flera scener. Vi hörde flera exempel på transportföretag som tar saken i egna händer. Wibax och LBC Frakt berättade hur de inte bara ställer om sina fordonsflottor, utan även investerar i egen elproduktion, batterilager, laddinfrastruktur och AI-baserad planering. Det är inspirerande men också ett tecken på att gemensam infrastrukturutbyggnad och processer inte hänger med i den takt som marknaden önskar.
Flera transportörer pekade på behovet av bättre tillståndsprocesser för att få tillgång till effekt, ökad transparens i elnätsdialogen och att bli sedda som en aktiv del av lösningen snarare än som en belastning för nätet.
Vehicle-to-Grid (V2G) lyftes i ett flertal seminarier, inte minst som en lösning för att jämna ut effektvariationer och bidra till ökad självförsörjning. Potentialen är enorm, där det råder delade meningar om hur enorm. Power Circle ser till exempel med preliminära beräkningar att det skulle kunna finnas 5 GW tillgänglig V2G i Sverige år 2030, att jämföra med topplast för hela Sverige på ungefär 25 GW en kall vinterdag.
Samtidigt som utvecklingen av nya projekt går framåt så noterades en frustration över att Sverige står och stampar i implementeringen av V2G samtidigt som vi blir ifrånsprungna av länder som Frankrike, Nederländerna, UK och Finland där V2G delvis eller helt körs skarpt, eller att regelverken kommit längre. Det råder fortsatt viss osäkerhet kring standarder, skatteregler, garantier och ansvarsfördelning, något som sätter käppar i hjulet för att vi ska få fungerande kunderbjudanden och affärsmodeller på plats.
Flera aktörer lyfte behovet av att klargöra rollfördelningen mellan användare, elnätsbolag och energitjänsteföretag. Intresset är stort – men utan tydliga ramverk och incitament riskerar tekniken att fastna i piloter utan att tas vidare till marknaden på riktigt.
Trots en stor samsyn om målen vittnade många aktörer om att investeringar uteblir på grund av politisk osäkerhet. Det gäller inte minst att ny elproduktion, industriprojekt eller omställning av fordonsflottor riskerar att stoppas. Flera företag lyfte att det största hindret för omställningen inte är tekniken eller ekonomin – utan politiken. Otydliga besked, försämrade incitament och långsamma processer hämmar initiativ.
Därtill framstår det nu som att den största utmaningen för elektrifieringen inte hur vi får till elproduktion i tid eller vad elproduktionen ska bestå av, utan snarare hur vi ska få till efterfrågan på el genom elektrifieringsprojekt. Här är politikens roll särskilt viktig och ledarskapet kan visas genom att vara tydlig med att klimatmålen ligger fast, stimulera och uppmuntra elektrifieringsprojekt och visa helhjärtat stöd för den förändringsresa som Sverige, EU och världen är inne i.
Den frustration som uttrycktes på seminarier och i rundabordssamtal var inte ett tecken på bristande vilja – snarare på en växande spricka mellan politikens signaler och näringslivets ambition.
Kanske den tydligaste trenden från årets Almedalsvecka var skiftet i fokus – från bara ny produktion till smartare användning av befintliga resurser. Diskussionerna handlade mer om hur vi använder el, snarare än varifrån den ska komma. Flexibilitet, fjärrvärme, styrning, efterfrågeflex, lokal lagring och sektorkoppling dominerade många panelsamtal.
Flera lyfte också vikten av att inkludera användare och hushåll i samtalet. Omställningen är inte bara teknisk; den är social, kulturell och ekonomisk.
Almedalen 2025 visade att energiomställningen gasar och bromsar samtidigt. Teknik, vilja och kapital finns. Men för att kraften i nya lösningar som efterfrågeflexibilitet, effektivt nätnyttjande, V2G och smart laddning ska komma till sin rätt behövs tydligare spelregler, mer samarbete, snabbare processer och större tillit till innovativa lösningar.
Samtalen i Visby visade att fler ser samma bild, men vi är ännu inte där att bilden blivit till verklighet. Det är där Power Circle, tillsammans med våra partners, fortsätter att driva frågan framåt. Ett flexibelt elsystem är inte ett alternativ, det är en förutsättning.
Power Circle samlar energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med våra cirka 100 partnerföretag verkar Power Circle för att accelerera den hållbara utvecklingen genom elektrifiering. Verksamheten inriktas på att bygga nätverk och kunskap inom framtidsfrågor som smarta elnät, flexibilitet, energilager och elektrifierade transporter.
