Idag släpper Cinemateket höstens tema som denna gång går under rubriken Arbete: Heltid, deltid – dag som natt. Där utforskas arbete på olika sätt – från slit och drömmar till ensamhet, strejk och systemkollaps, i ett program som rymmer allt från Lumière-brödernas fabriksarbetare till drömfabrikens arbetsnarkomaner, finska sopåkare och sydkoreanska kulturarbetare.
Biljetter till hela programmet släpps onsdagen den 6 augusti, men redan nu går det att köpa biljetter till öppningsfilmen (22 augusti): Martin Scorseses Guldpalmsvinnande mästerverk Taxi Driver med en lysande Robert De Niro som förvirrad, taxikörande Vietnamveteran på blodigt korståg i New York. Efter visningen samtalar Cinematekets curators om höstens tema och program.
– Ända sedan filmen föddes, som ett barn av industrialismen, har den skildrat arbete, men kanske framförallt den fritid som sker utanför jobbet. Den tid på dygnet som infaller när arbetarna lämnat fabriken eller de ljusa veckor när industrisemestern befriat oss från vardagens slit. Det är också på fritiden som de flesta tittar på film – vi ser en kvällsrulle eller går på söndagsbio. Biografen har länge fungerat som en tillflyktsort dit besökare från alla samhällsklasser sökt sig för att tänka på annat än jobb. Att göra film är också ett arbete, ofta förknippat med långa inspelningsdagar och kreativ möda. I höstens program – som rymmer allt från finska sopåkare till sydkoreanska kulturarbetare – frågar sig Cinemateket vad egentligen filmen, med dess unika position, har att säga om arbete, säger Tora Berg, curator på Cinemateket.
I temaprogrammet ingår följande serier:
• Dorothy Arzner – Vildkatten i Hollywood
• Martin Scorsese – Amerikanska drömmare
• Hong Sang-soo – Kulturarbetarens baksmälla
• Sverige arbetar – Bland statare, kontorsslavar och Stureplansstekare
• Ernst Lubitsch – Trubbel i paradiset
• Aki Kaurismäki – Kampen att behålla jobbet
• Ken Loach – Arbetare utan arbete
I sidoprogrammet uppmärksammas den gåtfulla auteurfavoriten Isabelle Huppert, den neorealistiskt sprungna påfågeln Luchino Visconti och den japanska efterkrigsfilmens nihilistiska galenskapare Yasuzō Masumura. Bland återkommande programpunkter finns i vanlig ordning Unga Cinemateket, ungdomssatsningen Filmhörnan, Rekonstruktion, Forskning om film och Nypremiär (inklusive en visning av 100-årsjubilaren Olle Hellboms Raggare! från 1959, med besök av stjärnan Christina Schollin).
Som förfilm till säsongsöppnaren Taxi Driver (1976) visas vad som har kallats världens första film: Auguste och Louis Lumières Arbetarna lämnar fabriken (1895). Och i december avrundas det tematiska grovgörat med Harun Farockis essäfilmiska postskriptum Arbeiter verlassen die Fabrik (1995).
Andra höjdpunkter i programmet är den japanska pärlan Undercurrent (1956), Ermanno Olmis komiskt kafkaartade Jobbet (1961), Rainer Werner Fassbinders nymelodram Frukthandlarens fyra årstider (1972), Andrzej Wajdas samhällskritiska diptyk Marmormannen (1977) och Järnmannen (1981), Cheryl Dunyes moderna queerklassiker The Watermelon Woman (1996), Bong Joon-hos svarthumoristiska Parasit (2019) i både färg och svartvit version samt en 70 mm-visning av Brady Corbets mustiga Brutalisten (2024).
På cinemateket.se finns en introduktion till temat och en längre essä av kritikern och författaren Kerstin Gezelius:
Om Cinemateket:
Cinematekets uppgift är att öka kännedomen och intresset för filmhistorien och för filmen som konstform genom att kuratera Svenska Filminstitutets filmsamlingar kompletterat med film från andra samlingar och kommersiella aktörer. Cinematekets program belyser delar av filmhistorien och hjälper publiken att hitta samband mellan dessa delar.
Kontakt:
Tora Berg, curator på Cinemateket
tora.berg@filminstitutet.se, 08-665 11 28
Danial Brännström, Chef för Cinemateket
danial.brannstrom@filminstitutet.se, 08-665 11 97
Svenska Filminstitutet är en samlande röst för filmen i Sverige och en mötesplats för upplevelser och insikter som stärker filmen i alla led. Vi bevarar och tillgängliggör det svenska filmarvet, verkar för att barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild, stödjer produktion, distribution och visning av värdefull film samt representerar den svenska filmen internationellt. Genom en mångfald av berättelser skapas samtal och insikter som stärker individen och vår demokrati. Tillsammans möjliggör vi för fler att skapa, uppleva och berikas av film.