Musslor minskar knott och gynnar biologisk mångfald

Raviv Gal

Sötvattensmusslor gör mer än att bara filtrera vatten. En ny avhandling från Karlstads universitet visar att de hotade flodpärlmusslorna påverkar allt från lövnedbrytning till fiskbeteende – och kan dessutom minska antalet knott i våra vattendrag.

– Sötvattensmusslor är mästare på att forma sina livsmiljöer, säger Raviv Gal, forskare i biologi vid Karlstads universitet. De filtrerar stora mängder vatten, omvandlar näring och bildar täta musselbestånd som påverkar vattenflödet.

Men flodpärlmusslan är också utrotningshotad. Vad händer med hela ekosystemet när dessa långlivade organismer, vissa kan bli uppemot 280 år gamla, försvinner?

– I min avhandling har jag undersökt hur flodpärlmusslor påverkar biologiska processer i svenska vattendrag, både i fält och i laboratoriemiljö, säger Raviv Gal. Resultaten visar att när musslor finns i vattnet förändras både hur snabbt löv bryts ner och vilka arter som trivs på platsen. Nedbrytningen gick faktiskt långsammare i närvaro av musslor – men det berodde inte på att det fanns färre nedbrytande insekter. Det kanske berodde på att musslorna bromsade vattenflödet, eller att insekterna hellre åt musslornas bajs framför själva löven.

Samtidigt visade sig musslorna kunna förändra sammansättningen av småkryp i vattendrag. Särskilt intressant var effekten på knottlarver, som gillar snabbt strömmande vatten. Musslorna bromsar lokalt ner vattenflödet, vilket missgynnar knotten – men gynnar andra arter och ökar den biologiska mångfalden.

– Gillar man inte knott så ska man se till att bevara musslorna , säger Raviv Gal.

Han såg också att unga öringar påverkas av musslornas närvaro. I strömakvarier simmade de minsta öringarna mer när musslor fanns i närheten, och de större valde ofta att hålla sig nära musslorna – något som också kan gynna musslorna, eftersom de är beroende av laxfiskar som värddjur under larvstadiet.

Trots sin nyckelroll har flodpärlmusslorna minskat dramatiskt i Europa de senaste 90 åren. Norden har kvar en stor andel av arten, vilket gör att vi också bär ett stort ansvar för att skydda den.

– När musslorna försvinner riskerar vi att förlora inte bara en fascinerande organism – utan också de ekosystemtjänster de bidrar med i våra vattenmiljöer, säger Raviv Gal.

• Läs avhandlingen Ecosystem Engineering by Freshwater Mussels: Effects on Macroinvertebrate Communities, Decomposition Processes and Fish Behaviour.

Kontakt
Raviv Gal, forskare i biologi vid Karlstads universitet
Mobil: 0733017397
E-post: raviv.gal@kau.se eller raviv.gal.eco@gmail.com