Konstakademiens remissvar ang. Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design.
Stockholm 2025-03-19
Kulturminister Parisa Liljestrand
Konstakademien motsätter sig bestämt att ArkDes och Statens Konstråd inordnas i Moderna Museet Synpunkter på Ds 2025:2 Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design
”Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? ” Så undervisade Kristus sina lärjungar. (Matteusevangeliet 16:23)
Vad hjälper det små kulturmyndigheter att deras administrativa och praktiska göromål förenklas om deras kulturella särart och livsnerv samtidigt går förlorad? Det är den fråga som gäller om ArkDes och Statens Konstråd inordnas i Moderna Museet. Vinsten förtar nyttan.
Att inom ramen för sin instruktion fritt och självständigt leda och fördela arbetet, fritt och självständigt svara för budget och bokslut, det är grundläggande för framgång.
När Statens Museum för Världskultur 1997 bildades beslöt regeringen att Östasiatiska museet skulle ingå i den nya koncernen. Därefter har olika regeringar i åratal haft problem med det nya museet. Östasiatiska museet med världsunika samlingar och kompetens i relevanta språk har aldrig hämtat sig - nu en kulturell ruin. Det får inte upprepas!
Moderna Museet öppnade på Skeppsholmen 1958, då som del av Nationalmuseum. Utvecklingen har varit lysande, i världsklass, men relationen till moderinstitutionen periodvis så svår att Moderna Museet 1999 blev en egen myndighet. Myndighetskulturerna hade glidit isär och var inte längre förenliga. Uppdelning i stället för sammanslagning! Moderna Museets verksamhet och namn har en nationell och internationell ryktbarhet som är ovärderlig. En tillgång som bör vårdas. När utredaren föreslår ett namnbyte till ”Moderna” och dessutom poängterar att det är en myndighet, inte ett museum, visar det hur liten förståelse man har för kärn-verksamheten, det kunde lika gärna handla om försäkringar eller läkemedel. Moderna Museets ställning kan snabbt raseras och blir svår att bygga upp igen.
Moderna Museet är den fria konstens arena. Dess specifika kompetens är att föra den fria konsten till publiken och publiken till konsten. Därtill att förvalta och visa enastående samlingar av svensk och
internationell konst. Att utveckla och förnya denna viktiga verksamhet är utmanande. Låt Moderna Museet koncentrera sig på den uppgift de redan har.
1937 bildades Statens konstråd med uppgift att förse det framväxande välfärdssamhället med god offentlig konst. Därtill också att stödja de konstnärer vars verk skall nå ut till den breda publiken. Uppgiften som har varit banbrytande är att förhandla fram goda lösningar på hur konsten bäst skall integreras i olika miljöers framväxt och förändring. Statens konstråd har en särskild och unik uppgift och en myndighetskultur som måste finnas kvar och utvecklas. Underställda en större myndighet tappar den direktkontakten med ett konstliv i förändring.
1962 tillkom Arkitekturmuseet. Under lång tid en ganska blygsam verksamhet som fick en kraftfull utveckling under sent 1900-tal. Därmed tog museet steget in bland de stora kulturinstitutionerna och fick välförtjänt de lokaler där ArkDes nu finns.
Arkitektur är förvisso konst men tillämpad konst. Det finns beställare med krav och förväntningar, program att tolka och uppfylla, teknik att behärska, omgivningar att förhålla sig till. Arkitektur tillkommer i komplexa strukturer. ArkDes uppgift är att visa arkitektonisk kvalitet men också den kontext i vilken byggnader och städer skapas och utvecklas. För detta har myndigheten utvecklat en särskild kultur. Den måste överleva.
ArkDes har ett stort arkiv av arkitekturdokument, världsunikt i omfattning och struktur, utomordentligt viktigt för forskning om tillkomsten av vårt byggnadsbestånd och våra städer. Till arkivet hör Sveriges ledande arkitekturbibliotek. Som Arkitekturmuseum har ArkDes en unik och viktig forskningsuppgift som måste utvecklas i sin egen kultur. På riksdagens uppdrag arbetar ArkDes med Gestaltad Livsmiljö och Think Tank, program som med pilotprojekt i olika delar av landet syftar till att utveckla vardagens närmiljöer i städer och samhällen, i bostadsområden och på arbetsplatser - verksamheter som involverar kommuner och företag, föreningsliv och gräsrötter i konstruktiv samverkan. I vår tid av sönderfall och splittring är detta verksamheter som behöver tillväxt och utveckling mer än att inordnas i en konstkoncern. Här syns ArkDes särart särskilt väl.
Trots många ansträngningar blev det inget Designmuseum. 2005 ombildades Arkitekturmuseet till ArkDes med uppdrag att också svara för design. Utan några samlingar att visa. Utan några arkiv för forskning. Att koka soppa på en spik är en korrekt beskrivning.
Design är också tillämpad konst med sina olika och speciella kontexter. Staten måste ta ansvar för att designens konstnärliga kvaliteter och komplexa strukturer blir föremål för forskning och utveckling samt presenteras för den breda publiken på ett fullvärdigt sätt.
Designområdet är extremt illa behandlat av staten. Svensk Form som länge bar ansvar för design har fråntagits merparten av sitt statsbidrag. Deras designbibliotek är skingrat. Deras stora arkiv förvaras på nåder hos Centrum för Näringslivshistoria.
Ur ArkDes måste växa inte bara ett renodlat Arkitekturmuseum utan också ett fullvärdigt och självständigt Designmuseum med samlingar, arkiv och publik verksamhet.
Utredningen framhåller MOMA i New York och andra stora museer som föredömliga då de visar arkitektur och design tillsammans med konst. Utredaren tycks inte veta att det därtill i de stora städerna finns särskilda institutioner för både arkitektur och design.
Inget hindrar Moderna Museet från att visa både arkitektur och design. Tvärtom, det vore berikande om alla konstarter visas mer. Men det förtar inte behovet av särskilda kulturmyndigheter och museer som visar de tillämpade konstarterna i deras komplexa kontexter.
En annan statlig utredning har granskat hur 150 små myndigheter kan göras till färre. 35 föreslås försvinna, läggas ner eller slås samman. Kriterierna har handlat om ”marknadsmisslyckande”, ”rättvisa och jämlikhet”, ”samhällsnyttiga varor och tjänster” samt ”ett motiverat statligt åtagande”. Med råge uppfyller ArkDes och Statens Konstråd kriterierna för att finnas kvar som självständiga myndigheter. Lyssna på detta!
Var och en av museerna och myndigheterna har ett viktigt verksamhetsfält som inte låter sig sammanjämkas utan att deras särskilda kompetenser, visioner och kvalitéer går till spillo. Det är något att vårda, här hotas de av att ödeläggas. Utredningen har inget att tillföra själva kärnverksamheten, endast mer byråkrati. Konstakademien motsätter sig bestämt att ArkDes och Statens konstråd inordnas i Moderna Museet.
Detta yttrande har utformats gemensamt av Olle Granath, Jöran Lindvall, Louise Masreliez, Håkan Rehnberg, Martin Rörby och Kerstin Wickman, samtliga ledamöter i Konstakademien.
Undertecknat
Preses Helena Tallius Myhrman
Ständig sekreterare Elisabeth Alsheimer Evenstedt
Vice preses Klara Kristalova
About Konstakademien
Konstakademien är den äldsta av Sveriges kungliga, nationella akademier, grundad år 1735. Akademien bedriver en verksamhet med utställningar, program, kafé och samverkansprojekt.