Återbrukets återtåg – följ med till historiken kring Kretsloppsparkens kärna

380 kvm återbrukade tegelstenar bär på en av alla stories som ska bygga Kretsloppsparken.

Skeppsviken har vid olika tillfällen efterlyst återbruksmaterial för projektet Kretsloppsparken i Högsbo, Göteborg. Uppdragsgivaren Kretslopp & Vatten, byggherren Higab och totalentreprenören Skeppsviken har tillsammans ställt höga krav på materialet i projektet och det görs efterlysningar efterhand byggnationen avancerar.

Vi är förstås lite nyfikna på vad efterlysningarna så här långt har gett så vi tog ett snack med Robin Carlsson, Skeppsvikens projektchef.
– Vi har delat in materialuppropet i olika grupper, förklarar Robin. Nu i januari och februari ska vi ta in tegel, plåt, fönster, trappor och ytterdörrar. I nästa kvartal ska vi få fram material av mer interiör karaktär.

Saklig storytelling
– Från en av fastighetsbolaget Fabeges kontorsbyggnader som är under renovering i Stockholm har vi ärvt ett trettiotal fönsterpartier som ska installeras i kontorsdelen av Kretsloppsparken, berättar Robin. Gallerstängsel som ska demonteras i februari från Migrationsverkets förra lokaler blir gallervägg mot bergväggen i containerhallen. Vi har hämtat garderober och stora mängder undertaksplattor från Återbruket i Alelyckan, innerdörrar från Liseberg och Feskekôrka har bistått med sin gamla belysningsarmatur. Nu senast har vi fått en hel del inredning och utrustning från Noleredsskolan. Innan vi köper in återbrukat material räknar vi på flera olika punkter för att kunna bedöma totala kostnader för materialet; befintligt skick, kvarvarande livslängd, transport, CO2-ekvivalenter och behov av eventuell rekonditionering.

Gallerstängsel blir gallervägg mot bergväggen i containerhallen och Konserthusets gamla orgelpipor ska få sin plats i ett senare skede.

Med varje återbrukad detalj kommer en historia och många av dessa är väldigt intressanta att berätta. Här finns 380 kvm tegelstenar som har sitt ursprung från de rivna Kodammarna i Göteborg. Kodammarnas pumpstation byggdes ursprungligen 1967 och är Göteborgs stads största pumpstation som tar emot avloppsvatten från cirka 185 000 personer i stadens östra delar. Visste du förresten att Göteborg var den första svenska staden att år 1866 åtnjuta ett ordnat kloaksystem? Läs hela den spännande storyn om stadens vatten-, avlopp- och avfallshantering på kommunens sajt.

Stål på återseende
Ett av de material som har störst påverkan på projektets klimatavtryck är stål. Skeppsviken kontaktade initialt Stena Stål för att diskutera möjligheterna till ett samarbete kring återbrukat stål.
– Vi kom fram till ett unikt avtal, säger Robin och fortsätter: Avtalet innebär att Stena Stål samlar in begagnat stål utifrån specificerade mått och byggdelar. Vi arbetar utifrån en tydlig deadline för att vi, om delen inte hittas inom återbruk, ska hinna beställa nytt stål med epitetet grönt, det vill säga ett nytillverkat stål med så lågt CO2-avtryck som möjligt.
Alla beställningar och leveranser sker genom Stena Stål och Christoffer Muhl Pollari är projektets kontakt och branschspecialist för återbruk på Stena Stål.
– Det här är ett ganska ovanligt sätt att arbeta på men väldigt roligt, säger han. Det är ett helt nytt arbetssätt då vi kommer ännu närmare projektet.

Tid för flexibilitet
Stena Stål får i god tid en specifikation på vilka artiklar som behövs och letar sedan efter en matchning. Tidsperspektivet är viktigt då man därmed hinner CO2-optimera stålet och kan vara flexibel på ett bra sätt. Större rivningar via Stena Recycling eller tillfälliga konstruktioner är två exempel på inflöde av återbrukbart stål.
Christoffer konstaterar att efterfrågan på återbrukat stål har ökat markant. Det finns många bra initiativ och det diskuteras livligt i olika forum.
– Göteborg ligger i framkant och har kommit långt. Här jobbar vi tydligt mer med handling och har flera projekt igång där återbrukat stål efterfrågas, säger han.

Grönt stål for the world
Avtalet kallas för ”Det grönaste stålet i Sverige” då det ger en total sänkning av projektets klimatavtryck med hela 22% – en siffra som gäller om vi köper nytt stål med gröna krav. När vi väl har en hel bild av hur mycket återbrukat stål vi har fått tag i kan vi alltså räkna med ytterligare sänkningar! Klimatavtrycket på själva stålet jämfört med standardförfarandet ger vid en preliminär beräkning en sänkning med 86%.
När man läser de här klimatpositiva siffrorna ställer man sig naturligt frågan varför byggbranschen inte alltid använder sig av grönt stål?
– Det handlar bland annat om kravställning och efterfrågan för att öka jakten på CO2-ekvivalenter. Det händer dock otroligt mycket på marknaden, menar Christoffer. Europa siktar på grönt stål inom en överskådlig framtid och många verk har påbörjat eller planerar en omställning till en mer energieffektiv process.

Stål är stål – nytt som begagnat
För Stena Ståls egen del är återbruket en viktig process som egentligen bara är i sin linda. Det finns flera viktiga steg att ta i det här.
– På fem år har återbrukat stål gått från ingenting till ett mer accepterat byggmaterial. Så sent som 2021 släpptes en standard som gjorde det ens möjligt att sälja återbrukat stål, berättar han. Det kräver också ny kunskap hos konstruktörer samt nya kravställningar för projekten.
Efterfrågan på återbrukat stål kommer att fortsätta växa. Än så länge utgör det en liten del i stålvärlden och det är viktigt att skapa processnycklar som gör det mer självklart.
– Alla konstruktioner med statisk belastning kan använda återbrukat stål. Vi behöver nå ett mindset där en balk är en balk, oavsett den är ny eller använd. Stål är stål – och så länge det inte rostar behåller det sina ursprungliga egenskaper, avslutar Christoffer Muhl Pollari.

Efterfrågan styr – så fråga efter annat!
Att arbeta med ett projekt där klimatavtrycket står i centrum är intressant och lärorikt menar Robin Carlsson på Skeppsviken.
– Vi behöver hitta nya vägar och tänka annorlunda, säger han. Det slår mig varje dag hur mycket vi faktiskt kan göra utan att det kostar mer!
Skeppsviken har flera avtal med skärpta krav på material och leverantörer. Vi började tidigt i projekteringen med att kartlägga kostnader och kravställa, bland annat betong men även transporter. Vi har till exempel krav på HVO-bränsle för alla schaktbilar samt vid pålning och sprängning.
– Vi föreslår ofta tidigt andra lösningar i våra projekt för att påverka våra olika beställare, berättar han. Vi arbetar i ett större perspektiv för att hitta en ny, bättre branschstandard. Vi vill bli utmanade av våra beställare! Sätt krav på oss så kan vi sätta krav på underleverantörerna. Det är ju efterfrågan som styr, avslutar Robin Carlsson.