Historiska nivåer samt prognos för totala investeringar i den svenska anläggningsmarknaden (md kronor, 2022 års priser). Linjen visar årlig procentuell förändring. Trots omfattande behov av ny infrastruktur och underhållsåtgärder väntas investeringarna i den svenska anläggningsmarknaden förbli oförändrade i år jämfört med 2022. Enligt Prognoscentrets nya bedömningar för den svenska anläggningsmarknaden uppgår de samlade investeringarna under 2023 till 211 miljarder kronor (2022 års prisnivå).
Prognoscentrets nya bedömning för anläggningsmarknaden som publicerades den 15 juni visar att de totala investeringarna utvecklas svagt, både under 2023 och 2024, trots stora behov av nyinvesteringar och underhåll. Starka statsfinanser till trots så påverkar ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar investeringstakten negativt. I huvudsak är det sjunkande investeringar i energisektorn som förklarar den svaga utvecklingen men även en tillfällig nedgång i järnvägssektorn bidrar negativt.
Vid en jämförelse av nyinvesteringar resp. drift- och underhållsåtgärder kan man se att investeringarna i ny infrastruktur fortsatt utgör den största andelen av marknaden, men behovet av underhållsarbeten i befintlig infrastruktur minskar nyinvesteringarnas andel något under de kommande åren. Nedgången i marknaden drivs således primärt av sjunkande nyinvesteringar under 2023 och 2024. Drift- och underhållsinvesteringar väntas ha en positiv tillväxt genom hela prognosperioden.
Ludvig Uggla, marknadsanalytiker på Prognoscentret kommenterar:
- Även om det skett viss försvagning av investeringarna som följd av inflationen och urholkningen av budgeterade satsningar, är infrastruktur ändå ett ljus i mörkret för byggsektorn just nu. Den kris som finns inom främst bostadsbyggandet är inte översättningsbar till infrastruktur, och investeringarna är viktiga för att stabilisera sektorn i en utmanande tid. Behoven är stora och möjligheterna till satsningar goda. De offentliga finanserna är starka och under 2025 börjar det röra på sig inom såväl väg och järnväg som energiområdet. Byggnationen för många av de större infrastrukturprojekten sträcker sig samtidigt över flera år och vi ser att det främst innebär ökade investeringar bortom prognosperioden som sträcker sig till 2025.
Bedömningarna för investeringarna i det svenska vägnätet skruvas upp marginellt jämfört med vinterns prognos. Det beror i huvudsak på att Trafikverkets ekonomiska utrymme för underhållsmarknaden ökar. Samtidigt har tidigare anslagna medel till Trafikverket inte fullt ut tagits i anspråk under åren 2021 och 2022. Detta gör att ytterligare medel för nybyggnadsprojekt finns tillgängliga under resten av prognosperioden. Från 2022 års uppskattade investeringsnivå för vägar om 58 miljarder kronor väntas investeringarna sedan öka svagt under både 2023 och 2024. 2025 sker en något kraftigare tillväxt.
I slutet av 2022 beslutade regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på järnvägsutvecklingen i norr. Högst prioritering har en upprustning av Malmbanan och ett påskyndande av Norrbotniabanan. Trafikverkets oförmåga att upphandla avsatta medel för underhåll gör att de totala järnvägsinvesteringarna är något nedtryckta under åren 2023-2024 för att under 2025 återigen växla upp.
Inom energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till 54 miljarder kronor under 2023. Under 2024 krymper investeringarna något för att sedan öka igen under 2025. Bedömningen är att investeringarna i vindkraftverk faller efter att ha toppat under 2021 och 2022 innan en ny men relativt låg ökning sker i slutet av prognosperioden. Frågan om nybyggnad av vindkraft tog en vändning i maj med beskedet om att två nya vindkraftsparker ska byggas till havs utanför Halland. Samtidigt har det aviserats att tillståndsprocesserna för ny vindkraft ska förkortas.
Investeringarna i marin infrastruktur hamnar på drygt 6 miljarder kronor under året, vilket är en uppjustering jämfört med höstens prognos. 2024 ökar tillväxtnivåerna men mattas sedan av något under 2025. Ökningen i år beror till viss del på att många investeringar skjutits fram. Ambitionen att minska beroendet av vägtransporter talar för fortsatt intresse för investeringar i marin anläggning, samtidigt som satsningar på marin infrastruktur också driver investeringar i väg- och järnväg.
Tidigare års uppgång i bostadsbyggandet har gett en skjuts åt investeringar i kommunalteknisk anläggning. Till det kan läggas ett generationsskifte i landets vatten- och reningsverk. För närvarande uppgår de årliga investeringarna i kommunalt vatten och avlopp till cirka 18 miljarder kronor. Behoven är däremot betydligt större, cirka 23 miljarder. Det underliggande behovet driver på nyinvesteringarna i segmentet genom hela prognosperioden.
Prognoscentret erbjuder som oberoende marknadsanalysföretag strategiska, taktiska och operativa beslutsunderlag till aktörer inom den nordiska byggbranschen. Företaget har idag flertalet av marknadens ledande aktörer som kunder. Med varierande analyser och undersökningsmetoder tillgodoses behov och önskemål inom såväl producent- och entreprenadled som inom handel, bank och consulting. Prognoscentret är Sveriges och Norges representanter i Euroconstruct® och har därigenom en unik tillgång till information om motsvarande marknader i hela Europa.
