I ett digitalt frukostseminarium den 18 februari samlades över 250 deltagare för att rikta blickarna mot elbilsstatistik från året 2020, och ett nytt faktablad om hur smartare elbilsladdning kan skapa förutsättningar för en lyckad elektrifiering. På scen medverkade laddföretag, elnätsbolag, energiteknikbolag och ledare från infrastrukturdepartementet.
Året 2020 var ett riktigt rekordår för transportsektorns elektrifiering, både på den tunga och lätta sidan. Få har nog missat att andelen laddbara fordon bland nyregistreringar av personbilar låg högt under hela året, pandemin till trots, och att andelen uppgick till hela 50 % i december månad. Resultatet blev att den totala laddbara fordonsflottan - inklusive personbilar, MC, lätta lastbilar och bussar - nästintill dubblerades under året, och landade på drygt 185 000 fordon i trafik i slutet av 2020. Den publika laddinfrastrukturen fortsätter att byggas ut, och under 2020 installerades allt fler laddpunkter med höga effekter. Sverige har nu över 400 laddpunkter med effekter på 100-350 kW.
Sedan fjolåret har det blivit tydligt att ökningen av laddbara fordon (82 % under 2020) drar iväg, jämfört med ökningen av publika laddpunkter som sker mer linjärt (25 % under 2020). Resultatet har blivit att CPEV (charge point per electric vehicle, eller publik laddpunkt per laddbart fordon) har sjunkit från 0.09 i slutet av 2019 till 0.06 i slutet av 2020. En riktlinje från EU har varit att CPEV bör ligga på 0.1. Allt fler aktörer har fångat upp denna utveckling och frågat sig ”hänger den publika laddinfrastrukturen verkligen med?”.
Utbyggnadstakten behöver absolut öka framöver, men Power Circle har sedan en tid tillbaka lyft att nyckeltalet CPEV inte rättvist speglar behovet av publika laddpunkter, då det varken tar hänsyn till laddpunkternas olika effektnivå eller de skilda behoven av publik laddning hos elbilar och laddhybrider. På frukostseminariet presenterade Power Circle en färsk analys av hur många publika laddpunkter som kommer behöva byggas ut i Sverige till 2030. Analysen baserades på en metod från den europeiska organisationen Transport & Environment, som under 2020 publicerade en vision för behovet av publik laddning i Europa. De presenterar även ett alternativt nyckeltal som ska kunna ersätta CPEV.
Power Circles analys visar att antalet laddpunkter behöver öka från dagens nära 12 000 till 50 000 år 2025 och 90 000 år 2030. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utbyggnadstakt på ca 23 %. Analysen bygger på Power Circles prognos om 2,5 miljoner laddbara personbilar år 2030, och att publik laddinfrastruktur får en allt viktigare roll när fler individer i flerbostadshus och samfälligheter skaffar elbil eller laddhybrid. Även om det är otroligt viktigt att förenkla dessa kundkategoriers möjligheter för att skaffa hemmaladdning – Energimyndigheten fick i början av året ett regeringsuppdrag att förbättra möjligheterna till hemmaladdning - är det troligt att flera av dessa kunder kommer vara beroende av laddning publikt och på arbetet.
Ett annat viktigt antagande är även beläggningen per laddpunkt, dvs. hur många av dygnets timmar som laddpunkten är upptagen. Här lyfter Power Circle att det finns goda möjligheter att faktiskt utnyttja laddpunkter mer effektivt genom bokningstjänster som möjliggörs av smarta laddboxar, vilket skulle kunna göra att antal laddpunkter kan landa på lägre siffror än vad analysen nu visar.
”Om vi fortsatte att använda CPEV på 0.1 som riktlinje för att bygga ut den publika laddinfrastrukturen, skulle vi år 2030 behöva 250 000 publika laddpunkter, vilket är tre gånger så många som den mer detaljerade analysen visar. Det här visar på vikten av att tänka nytt”, säger Johanna Barr, expert inom elsystem på Power Circle.
För att elsystemet ska kunna stötta den snabba elektrifieringen av transportsektorn lyfter studie efter studie vikten av laddning som sker i samspel med elsystemets behov. Under frukostseminariet presenterades Power Circles senaste tillskott i faktablad-serien som behandlar hur nya tekniker och tjänster kan bidra till framtidens elsystem. Faktabladet Vad är smart laddning? syftar till att reda ut vad som menas med begreppet.
Samtidigt som smart laddning beskrivs som en av lösningarna för en lyckad elektrifiering av transportsektorn finns det en tendens i branschen att prata förbi varandra när begreppet smart laddning används – laddning kan vara smart på flera olika sätt. Därför har Power Circle definierat en trappa med fyra nivåer av smart laddning, som på ett överskådligt sätt sätter ord på vad som menas med begreppet. För varje steg uppåt i trappan vägs användarens behov - i större och större grad - ihop med elsystemets behov.
Trappan tar avstamp på nivå 0 med direkt laddning, dvs. laddning som startar direkt när bilen ansluts till en laddpunkt. På nivå 1 och 2 sker laddningen smart för användaren eller verksamheten utan större hänsyn till omgivande elsystem. Om det är ekonomiskt fördelaktigt för användaren skulle laddningen även kunna anpassas efter andra yttre parametrar, som elsystemet. Detta definieras som nivå 3 och 4 där laddning sker smart efter styrsignaler som elpris, tariffer och olika el- och effektmarknader. Läs mer om trappan och ladda ner faktabladet här.
Paneldiskussioner om smart laddning
Panelisterna, Anna-Karin Andersen, VD Zaptec Sweden – John Diklev, grundare av Krafthem – Adam Nilsson, Strategisk Utvecklare på Jämtkraft Elnät – och Truls Borgström från Infrastrukturdepartementet, fick frågan om hur de arbetar med smart laddning. Här lyftes flera aktiviteter som tillsammans banar god väg för utvecklingen. Infrastrukturdepartementet ser smart laddning som ett spännande verktyg för en systemeffektiv elektrifiering, och arbete pågår med att se över hur politiken kan styra utvecklingen åt rätt håll.
För att möjliggöra smart och optimerad laddning för elsystemet ser laddföretaget Zaptec en stor vikt i att alla laddboxar kan svara mot externa styrsignaler och att externa aktörer, exempelvis aggregatorer, kan ansluta mot systemen. Elnätsbolaget Jämtkraft analyserar hur och vad som krävs för att smart laddning ska bli ett proaktivt verktyg i arbetet med att jämna ut belastningen i elnätet och minimera framtida investeringar. Energiteknikbolaget Krafthem arbetar med att utifrån användarens perspektiv se över tillgänglig flexibilitet i laddmönster, för att sedan styra laddningen mot prissignaler eller olika marknader.
Vid frågan om potentialens storlek för smart laddning, utifrån ett elsystemperspektiv, var svaret tydligt: stor. Att möjliggöra flytt av laster, som till stor del faktiskt är flexibla, kan underlätta elektrifieringen i allmänhet - men för det krävs rätt incitament. Innan rätt incitament kan möjliggöra potentialen är det dock viktigt att se till att investeringar i laddinfrastruktur, både publikt och privat, går mot smarta laddsystem. Verkligheten i att dagens kravför investeringsstöd inte innehåller aspekter som uppkoppling och möjlighet till extern styrning gör att vi kan stänga in oss i ett system som inte är framtidssäkrat.
En het diskussionspunkt var dessutom prissignaler utifrån elnät vs. energi, och vilka som är mest samhällsekonomiska att följa. Elpriset kan vara lågt samtidigt som det lokala elnätet är högt belastat, vilket kan medföra att optimering efter elpris blir en suboptimering mot elsystemet. Här lyftes vikten av att de ekonomiska incitamenten bör reflektera systemnyttan för att minska risken för suboptimeringar, eftersom aktörer verksamma inom styrning av laddning kommer ha kundens kostnadsbesparingar högst upp på listan.
Se hela paneldiskussionen och presentationerna på Power Circles Youtubekanal
Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med cirka 90 partnerföretag verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning och påverkan inom framtidsfrågor som smarta elnät, energilager, elektrifierade transporter och förnybar energi.
