Neuros förbundsordförande Lise Lidbäcks uttalar sig med anledning av LSS-utredningen

”Vi kan tyvärr konstatera att den statliga LSS-utredningen starkt fokuserar på besparingar, detta trots att besparingskravet i utredningsdirektiven togs bort under våren 2018. I stället föreslås stora förändringar som vi ser kommer att fortsätta rasera fungerande liv för väldigt många. Redan idag har över 140 000 personer varit tvungna att skära ner på arbetstiden eller sluta jobba på grund av att en närstående behöver deras hjälp.” Säger Lise Lidbäck, Neuros förbundsordförande.  

  

LSS-utredningen förslag kommer konkret innebära följande för Neuros medlem Johanna Andersson.  

 

”Utredningen har skakat min trygghetskänsla i grunden. Min tro på systemet är förstörd. Att jag får den hjälp jag behöver är ingen självklarhet. För 4 år sedan blev jag sambo. Plötsligt tyckte Försäkringskassan att min sambo skulle göra de ärenden som jag själv kunnat genomföra tack vare assistansen i 20 år.”  

 

”När vi för ett år sedan blev gravida sökte jag fler timmar men Försäkringskassan bedömde inte föräldraskap som varaktigt utan avslog ansökan. Om utredningens förslag blir verklighet är mitt liv över. Jag kommer behöva välja om jag ska vara förälder, butiksägare eller förtroendevald. Jag kommer också behöva välja om jag ska vara dotter, sambo, syster, moster, mamma, arbetsgivare eller vän. Blir det en schablon på 15 timmar för övriga behov kommer jag inte kunna vara den jag är idag. Jag kommer inte kunna skjutsa barnen till kalas, köra bilen till besiktningen, lämna på dagis m.m. Min sambo och mina anhöriga kommer behöva ta ledigt från jobben, gå ner i arbetstid eller säga upp sig. Men enligt ett av förslagen ska ersättningen för anhöriga som jobbar vara lägre än en utomstående. Det är mina anhöriga som hoppar in när ingen annan kan, när det går magsjuka bland personalen eller när någon brutit benet.” 

 

”Hela utredning säger mig att man inte har en aning om vad personlig assistans är.  Det tar runt ett år att på riktigt lära sig arbetet hos mig. Det är som en kroppslig förlängning av mig. Man kan inte hugga av en kroppsdel och inte förvänta sig stora konsekvenser. Det går inte att erbjuda en träram som kompensation för den man hugger av när man drar in eller ändrar i lagen som reglerar personlig assistans.”  

 

”Man har ju även i utredningen tittat på att åldersbegränsa personlig assistans. Så om det skulle hända mitt barn något skulle det inte ha samma rättigheter som jag. Att börja begränsa och i mina ögon värdera liv och livskvalitet är skrämmande. Jag är en av de lyckligt lottade som slapp institutionsliknande förhållanden under min uppväxt. När jag behövde stöd i vardagen fick jag det av samhället. Jag fick personlig assistans som lät mig vara tonåring, flytta hemifrån, plugga, jobba, resa, bli en jämlik sambo och bilda familj. Nu känner jag på allvar att man vill ta det ifrån mig och begränsa det. Som att jag inte är värd längre. Inte räknas, inte har rätt till ett eget liv utan ska snällt och tacksamt ta emot de smulor som blivit över och kastas åt mig.”  

 

Lise Lidbäck, Neuros förbundsordförande, avslutar med följande kommentar.

”Neuro anser i likhet med en enig rörelse att LSS-utredningens förslag skall förkastas i sin helhet. Vi kräver en ny utredning med uppgift att återupprätta och modernisera LSS och som tar det faktum på allvar att Sverige har förbundit sig att följa FN:s konventioner.” 

 

För mer information kontakta gärna:

Lise Lidbäck, Förbundsordförande Neuro

Mobil: 076-0017013

Mejl: lise.lidback@neuro.se

 

Johanna Andersson, Medlem i Neuro

Mobil: 070-6874209

Mejl: johanna.andersson@neuro.se

 

Bilder på Johanna: 

1. Med assistans

https://neuro.se/media/6585/johanna-andersson-neuro-fhsj-bild2.jpg  

 

2. Endast Johanna 

https://neuro.se/media/6584/johanna-andersson-neuro-fhsj-bild1.jpg