Civilsamhället: erkänn vår roll i Sveriges beredskap!

Civilsamhällets organisationer gör många och viktiga insatser för Sveriges civila beredskap. Men för att arbetet ska fungera behöver organisationernas roll erkännas och formaliseras. Det visar NOD:s nya lägesbild.  

Civilsamhällets organisationer upplever att de ofta glöms bort i styrdokument och långsiktiga strukturer för samverkan vid kris. Det visar en ny lägesbild av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) som släpptes torsdag 4/9.  

Den idéburna sektorn engagerar omkring fyra miljoner personer varje år. De spelar därför en avgörande roll under kriser. Det tydliggjordes bland annat under coronapandemin, när ideella organisationer spred information till målgrupper som det offentliga hade svårt att nå.  

I NOD:s lägesbild lyfts förslag från civilsamhället på hur sektorns kunskap och arbete kan tas tillvara för att skapa ett mer effektivt beredskapsarbete. 

– Det handlar om att inkludera civilsamhället i både strategisk och praktisk planering. Det behöver finnas bestående strukturer för både finansiering och samverkan redan innan krisen, säger Anders Lindell, kanslichef på NOD.  

Lägesbilden går igenom konkreta former för samverkan i kris och samlar 20 exempel på fungerande samarbeten mellan offentliga och idéburna aktörer. Ett exempel är MSB:s och Friluftsfrämjandets initiativ Krisvis som uppmuntrar personer att stärka sin beredskap genom att utnyttja sin kunskap om friluftsliv.  

– Krisvis är vårt sätt att bidra till ett mer robust samhälle. Om friluftsköket används regelbundet, till exempel på en söndagspromenad, får man både nytta och glädje av investeringen, säger Andreas Karlsson som är ansvarig för initiativet.

Vill du veta mer om lägesbilden eller intervjua någon deltagare? Kontakta my.ahlkvist@nodsverige.se.