Kunskapslyft om barnrätten när barnkonventionen blir lag i Sverige

- Det har varit en bra dag som avrundades i en känsla av stolthet. Det finns engagemang och en vilja att ta barnsrättsarbetet vidare i kommun och landsting och även bland aktörer från civilsamhället. Tummen upp också för Barnombudsmannens koncept att arrangera livesända föreläsningar - det gjorde att fler från olika delar av landet kunde delta, säger Lisa Spjuth, handläggare för mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen Blekinge efter en lyckad konferens om barnrätt och barnkonvention den 20 november.

Efter andra världskriget antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Efter det har det gjorts flera internationella överenskommelser om ytterligare mänskliga rättigheter på internationell nivå och mellan regioner i världen. Nio av FN:s mänskliga rättighetskonventioner ses som kärnkonventioner och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en av dem.

Initiativet till en konvention om barnets rättigheter togs under FN:s internationella barnår 1979. Den 20 november 1989 antogs barnkonventionen i FN:s generalförsamling. Sverige ratificerade konventionen 1990 och åtog sig därmed att efterleva konventionen. Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Barnrättslagen träder i kraft den 1 januari 2020.

Mänskliga rättigheter är ömsesidigt samverkande och odelbara. Det betyder att de olika rättigheterna är delar av samma helhet och att en rättighet inte är viktigare än en annan. Mänskliga rättigheter är också universella, vilket betyder att de inte kan separeras från varandra och att de gäller alla människor.

Föreläsningsfilm "Barnkonventionen & Barnets mänskliga rättigheter som nu blir lag" ( 6 minuter) : här

Om barnkonventionen
Barnkonventionen består av 54 artiklar där 41 är rättigheter. Fyra av dem har lyfts fram som konventionens grundprinciper av FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté)´:

•artikel 2 om icke-diskriminering

•artikel 3 om barnets bästa

•artikel 6 om barnets rätt till liv och utveckling

•artikel 12 om barnets rätt att göra sin röst hörd och bli lyssnad till.

Barnkonventionen innehåller rättigheter av olika karaktär. Konventionens artiklar består av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den består också av rättigheter för specifika grupper barn med extra starkt skyddsbehov. Hur väl länder lever upp till barnkonventionen granskas av FN:s barnrättskommitté.

Föreläsningsfilm, Barnets rättigheter i Barnkonventionen, 8 minuter: https://www.youtube.com/watch?v=VWdfcG75Zt0

Varför behövs barnkonventionen?
Eftersom barn är en extra sårbar grupp i samhället finns det behov av en konvention som reglerar barns speciella rättigheter. Barnkonventionen betonar också att det är viktigt att se barn som kompetenta, handlingskraftiga och som bärare av rättigheter.

Gemensamt ansvar för barns rättigheter
Sverige har ett ansvar för att barn i Sverige får sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. De som är ansvariga är folkvalda och tjänstemän inom regering, riksdag, på myndigheter, i kommuner, landsting och regioner.

Mer information

Lisa Spjuth, 010-2240120
lisa.spjuth@lansstyrelsen.se

 

Barnombudsmannen och Länsstyrelsen Blekinge bjöd in till konferens på barnkonventionens dag den 20 november 2018.
Konferensen arrangerades inom ramen för kunskapslyftet Barnrätt i praktiken som Barnombudsmannen driver på uppdrag av regeringen. Kunskapslyftet ska sprida kunskap om hur arbetet med att genomföra barnkonventionen i kommuner, landsting och regioner kan utvecklas.

På konferensen delades erfarenheter och arbetssätt genom regionala dialogforum.

Mer information om Barnrätt i praktiken finns på Barnombudsmannens webbplats www.barnombudsmannen.se

 

---