Den tänkande handen är en årligen återkommande tävling och utställning för unga tecknare verksamma inom konst, arkitektur, tecknade serier, animation, mode, design, illustration, spelutveckling eller andra närliggande områden. Den tänkande handen är ett samarbete mellan Kungl. Akademien för de fria konsterna (Konstakademien) och Kungl. Hovstaterna och har till syfte att visa hur deltagarna tillämpar teckning både som teknik och genre och vad det fria skapandet inom konstarten kan innebära.
Tio tävlingsdeltagare nomineras av en urvalskommitté utsedd av Konstakademien och inbjuds att ställa ut sina tävlingsbidrag digitalt på Kungligaslotten.se/dentänkandehanden. Utställningen har tidigare ägt rum i Gustav III:s antikmuseum på Kungliga Slottet men detta är tyvärr inte möjligt på grund av pandemin.
En jury utser därefter tre stipendiater som tilldelas 100 000 kr vardera vid en ceremoni på Kungliga slottet.
Ansökningsperiod
12 jan – 28 januari 2021
Läs mer
Bakgrund
Konstakademien har sitt ursprung i Kongl. Ritarakademien som grundades på Kungliga slottet år 1735. Under byggnationen av Kungliga Slottet som pågick 1697–1754 behövdes hjälp av kvalificerade konstnärer och arkitekter. Då kunskapsnivån hos de inhemska konstnärerna ansågs för låg och behövde höjas grundades Sveriges första ritskola, Kongl. Ritaracademien. Den franske konstnären Guillaume Thomas Taraval (1701–1750), verksam som konstnär vid slottsbyggnationen, ansvarade för undervisningen där teckning med avbildning av klassisk skulptur stod i centrum för studierna. Redan i slutet av 1730-talet fanns en stab av nyutbildade konstnärer som kunde användas vid dekorationsarbetet på slottet.
Stipendietävlingen arrangeras, femte året i följd, med stöd av Elisabeth och Gustaf Douglas via den stipendiefond som instiftades med anledning av H.M. Konungens 70-årsdag 2016. Fonden förvaltas av Konstakademien. Utställningen arrangeras av Kungl. Hovstaterna.
Konstakademien samlar konstnärer och arkitekter och verkar för att konsten och arkitekturen ges den vikt och det stöd som behövs för att fortleva och berika det svenska samhället. Nyckelorden är kunskap, oberoende och långsiktighet.