ABAJ OCH KAZAKHSTAN PÅ 2000-TALET

ABAJ OCH KAZAKHSTAN PÅ 2000-TALET

I år firas 175-årsjubileet av Abaj Qunanbajuly. För att riktigt fira årsdagen av vårt folks stora sons födelse har en särskild kommission inrättats. Storskaliga evenemang planeras både på hemmaplan och internationellt. Men det bör inte bara handla om festligheter, utan snarare om andlig upplysning.

Abaj Kunanbaiuly lämnade utan tvivel ett outplånligt spår i vårt lands historia – han var forskare, tänkare, poet, upplysare, grundare av ny nationell litteratur, översättare och kompositör. Hans dikter och prosa återspeglade den nationella identiteten, livet, världsbilden, karaktären, själen, tron, språket, traditionerna och folkets ande på ett sätt som senare klassades som ett unikt fenomen kallat Abajs värld.

Förra året gick en lässtafett av stapeln där utdrag ur Abajs lästes. Jag deltog och stödde detta initiativ som hade föreslagits av en skolflicka med namn Lajlim. Stafetten som hade många aktiva deltagare, både skolbarn och vuxna och däribland ett antal världskändisar, varade i flera månader.

Tack vare detta såg hela Kazakstan återigen in i djupet av Abajs arv och visade honom beundran och respekt, nyttjade hans uppbyggande ord för att på ett effektivt sätt fostra den nya generationen. Jag hoppas att lässtafetten och denna ”challenge” med att läsa Abajs dikter aktivt fortsätter även i år för att hedra poetens jubileum!

Kazakstans förste presidenten Nursultan Nazarbajev betonade i sin artikel ”Kurs mot framtiden: En modernisering av Kazakstans identitet” vikten av att förnya det allmänna medvetandet. Bevarandet av den nationella identiteten och dess anpassning till moderna krav har blivit en nationell fråga då detta banar väg för ett genombrott i landets utvecklingen under 2000-talet.

I detta avseende anser jag att Abajs arv är mycket användbart. Den stora diktarens verk är relevanta än idag och hans idéer kan tjäna som andlig spis för oss alla. Med ovanstående i åtanke måste vi som i ett led i nationens modernisering omvärdera innebörden i hans verk och använda dessa som verktyg i vårt praktiska arbete.

I den här artikeln skulle jag dela med mig av mina tankar om varför Abajs böcker har relevans i vår tid, och vilka lärdomar vi kan dra hans verk.

Exempel på nationell identitet

Pånyttfödelse och modernisering innebär inte nödvändigtvis att man lämnar det förflutna utan även öppenhet inför det nya och för nya värden.

I själva verket är detta en utvecklings- och moderniseringsprocess under vilken den nationella värdegrunden harmoniseras med och närmar sig nutidens positiva tendenser. Här kan vi inte förbise arvet från den store tänkaren Abaj som redan för hundra år sedan uppmanade nationen till förbättring och förnyelse för att finna sin plats in i den nya tiden.

Om att poetens arv betraktas som ett evigt testamente vittnar även den förste presidenten ord: ”Trots att tiderna och världen förändras har vårt folk återvänt till Abaj för råd, och upptäcker för varje nya och åter nya aspekter och djup av hans storhet. Abaj kommer för alltid att vara med sitt folk och kommer i århundraden at åkalla kazakerna att nå nya höjder”.

När vi vänder oss till Abajs skrifter ser vi att han alltid uppriktigt ville att hans folk skulle utvecklas och sträva efter fulländning – denna idé går som en röd tråd genom alla hans verk. Vetenskap och utbildning är som bekant grunden för framsteg, och Abaj önskade inget hellre än att kazakerna ständigt skulle lära sig nya saker och utvecklas. Med sina ord "Yvs inte förrän du behärskar vetenskapen" menade han att man aldrig kan nå långt utan kunskap. I en annan av förmaning – ”Behärska inte vetenskapen för att bli rik” – betonade han att vetenskap ska behärskas för folkets väl. På samma sätt måste vi förstå andra utsagor av den store Abaj: ”Tänk inte på egennytta utan på heder – sträva efter kunskap”.

Denna förståelse är ytterst relevant än idag, och strängt taget viktigare än någonsin eftersom vetenskapen når än högre höjder nu på 2000-talet. Vår uppgift är inte bara att hålla jämna steg med utvecklingen, utan också att ta initiativ.

För att göra detta behöver vi först och främst modernisera utbildningssystemet. Mycket arbete har gjorts inom området, men det finns fortfarande luckor i den inhemska utbildningen. Hur vi kan förbättra det belystes i valprogrammet och på augustikonferensen förra året.

Lagen ”Om lärarens status” som antogs är ett av flera positiva initiativen i denna riktning, och ett steg mot att förbättra utbildningskvaliteten. I alla samhällen har lärarna en särskild ställning – de spelar en nyckelroll i att fostra en kunnig och bildad generation. Vi måste respektera och hedra våra lärare. Därför staten se till att läraryrkes status höjs och att rätt förutsättningar skapas för att lärarna ska kunna utföra sitt jobb på bästa sätt.

Abaj betonade särskilt vikten av att studera utländska språk. Poeten beskrev under visdomsord nummer tjugofem i sin bok ”Uppbyggande ord” nyttan av att kunna andra språk: ”Efter att ha studerat andra folks språk och kultur blir en person jämlik bland dem och blir inte ombedd om obetydliga saker.” Omskrivet betyder det att för betraktas som jämlik i kontakten med mer utvecklade folk, gäller det att studera deras språk.

Samtidigt måste vi alla vara uppmärksamma på utvecklingen och stärkandet av auktoriteten hos vårt eget modersmål i det nya historiska sammanhanget. Dessutom är det av hösta prioritet att vi lär oss engelska. Ju fler språk ungdomar lär sig, desto större är deras möjligheter. Dock är det av största vikt att de kan sitt eget modersmål och som Abaj sa ”Det kommer utan tvivel att gynna vårt folk om den unga generationen fullt ut tar till sig vetenskapen, respekterar sitt eget språk och lär sig många språk.

Världen förändras inte dagligen utan varje timme. Inom varje område dyker nya utmaningar och krav upp. Vetenskapliga upptäckter driver människan framåt. Vi har nått den punkt i tiden då endast kunskap låter dig komma framåt. För att hålla jämna steg med tidens utveckling måste vi ha ett klart och öppet sinne. Detta kräver förmåga att kombinera den moderna civilisationens framgångar med våra nationella intressen. Vi måste överge våra gamla omoderna seder och vanor.

Just av detta skäl sa Abaj ofta efter att han betraktat vissa av folks handlingar kritiskt: ”De strävar inte efter inte efter djupare mening inte efter djup reflektion eller kunskap utan ljuger bara och sprider rykten”.

Poeten uppmanade människorna att behärska olika typer av konst. Han kände tydligt detta var ett krav från tiden, och talade alltid om detta till sitt folk. Man kan till och med påstå att idén om att bilda en intellektuell nation, som vi pratar om idag har sitt ursprung i Abaj – hans varje ord var inriktat på att utveckla och förbättra sin nation.

Därför är det viktigt för oss att ägna särskild uppmärksamhet åt djupa studier av Abaj. Att känna Abaj är att känna sig själv. Självkännedom, kontinuerlig självutveckling och strävan efter kunskap och vetenskap är ett mått på perfektion. Detta är kärnan i begreppet ”intellektuell nationen” och Abajs ord måste vara vägledande för hans ättlingar.

Abaj manade till att varje kazakiskt barn skulle fostras till patriot. Hans arv är en skola för sund patriotism och grunden för vördnad för landet. Av denna anledning och om vi vill att våra medborgare ska vara bildade, är det av högsta vikt att åter och åter läsa Abaj och söka meningen i hans poesi.

Vi måste lära oss att älska landet och nationen på samma sätt som Abaj. Även om den stora poeten skarpt kritiserade sitt folks laster, hade han bara en sak i åtanke - att leda kazakerna, hans folk, till främsta ledet.

Abajs rika arv tjänar till bildandet av nya kvaliteter hos den kazakiska nationen. Att reflektera över hans verk ingjuter i varje människa en känsla av patriotism i förhållande till folket och landet. Det är därför som ett av sätten på vilka Kazakstan kan moderniseras och utvecklas utgörs av att den unga generationen lär sig behärska den kloke Abajs arv, och låter hans visdomar bli till egna livsprinciper.

Statliga intressen

Vi måste stärka statens status för att lyckas som suverän stat.

Det bör förstås att upprätthållandet av lag och ordning och allmän ordning är ett universellt ansvar. Om folket inte har respekt för myndigheterna betyder det att inte allt står rätt till. Därför måste vikten av respekt för staten förklaras för medborgarna och särskilt ungdomarna. Här blir det nödvändigt att uppmärksamma Abaj arv igen. Den stora poeten talade i sina verk om vikten av att stärka landet, staten och den nationell enheten. Han framhöll idén om skapandet av det rättvisa samhället. Synen på Abaj är av största vikt för samhället och välfärden i Kazakstan under 2000-talet. Den kloke Abajs ståndpunkter går hand i hand med principerna för en civiliserad stat. Rättvisa kan endast råda i en rättsstat där regeringen visar på

öppenhet, tar fullt ansvar inför folket och där företrädare för civilsamhället är aktivt involverade i statliga frågor.

Mitt koncept om ”En stat som lyssnar till folket” föreslogs för att utveckla idén om ett rättvist samhälle. En konstruktiv dialog mellan staten och samhället stärker förtroendet för staten. Regeringsföreträdare bör beakta medborgarnas förslag och önskemål när de fattar beslut i frågor av statlig och social betydelse. Jag tror att detta är det enda villkoret för bildandet av ett rättvist samhälle, som Abaj talade om.

Det var inte förutan som den stora poeten sa att ”utan stadig makt kommer rykten att styra” och självfallet skulle folk var missnöjt med ett sådant styre.

Regeringen bör alltid lyssna på folket för att inte ge dem, om vilka Abaj sa "inte kan något förutom att sprida rykten", vatten på sin kvarn.
Ett Nationellt råd för offentlig tillit har inrättats för att makthavare och offentlighet skall kunna diskutera och lösa problematiska frågor tillsammans. Jag följer noggrant dess arbete och träffar dess medlemmar för att säkerställa att rådet inte bara hänger sig åt tomma formaliteter.

I sina arbeten betonar Abaj också meritokratins problem. Han bedömde personer utifrån deras meriter och inte utifrån status eller befattning. Den stora poeten utstakade på så vis rätt färdriktning för Kazakstans unga.

För närvarande genomgår Kazakstan politisk modernisering. Tack vare det program som sattes upp av den förste presidenten fylls de statliga myndigheterna på av en ny generation ledare. Dock hörs ofta krav på att vårt land behöver radikala politiska förändringar. Men det är viktigt att träda varsamt i denna fråga för att nå landsomfattande samtycke, samtidigt som vi beaktar statens kapacitet och inte tappar förmågan att styra samhället.

De som kommer med högljudda krav om snabba politiska reformer med hjälp av populistiska idéer tänker inte på sitt lands framtid. Populism som negativ trend har antagit en global karaktär. Över hela världen hörs röster från de som utan tydlig strategi är ivriga nå makt med tomma slagord. Om dessa populister med sina tomma ord tomma klockspel sade Abaj: "De hetsar medelst tomt prat för att sedan lämna folk i sticket." Utan tvekan är detta en farlig trend som undergräver utvecklingen i varje land och försvagar nationens sammanhållning. Som Abaj sa, vi behöver absolut inte överdrivet skryt, arrogans och stridigheter. Vi måste gå framåt samtidigt som vi noggrant och djuplodande analyserar situationen i världen och inom landet. Det är viktigt att förstå att grunden för vår stabilitet och utveckling är harmoni och enhet i landet. Av intresse för vår stats framtid måste vi fortsätta utvecklingen genom att föra en konsekvent och evolutionär politik för att inte förlora frukten av våra många års hårda arbete.

Bara genom att bara driva en sådan politik kommer vi att kunna uppnå alla våra strategiska mål och få Kazakstan bli ett i skaran av utvecklade länder.

Ett nytt, empatiskt samhälle

Det är uppenbart att grunden för ett nytt Kazakstan kommer att byggas av ett nytt samhälle. Det innebär att vi först måste fokusera på att förbättra vårt folks kvalitativa egenskaper och dess konkurrenskraft. Det är också nödvändigt att bli av med de negativa egenskaper som hindrar samhällets utveckling och som leder till oenighet och förvirring.

I dag talar många intellektuella runt om i världen om den klassiska kapitalismens kris och är skeptiska till dess framtid. De noterar att klyftan mellan rika och fattiga växer i världen, mellan utbildade och outbildade, mellan stads- och landsbygdsinvånare. Klyftan ökar i allt snabbare takt. Företag tänker bara på vinst, de intellektuella isolerar sig, alla ansvarar bara för sig själv. Städerna växer snabbt medan mindre samhällen krymper. Forskarna tror att allt detta är förknippat med en försvagning av det sociala ansvaret.

Kommer det sociala ansvaret att återvända? Naturligtvis är detta inte en lätt uppgift. Lösningen på detta komplexa problem kan sökas i Abajs idé om en "Mogen, fullt utvecklad människa." Begreppet "Mogen och komplett människa" motsvarar det engelska uttrycket "A man of integrity" och är något som bara de självsäkra besitter, som strävar efter godhet och goda syften. Detta koncept, som nu är vida spritt, utvecklades och främjades av Abaj på 1800-talet.

Människans liv består under hela sin längd av kontakter med andra – utan sådana skulle personligheten skiljas från samhället i stort. Kommunikation innebär naturligtvis ömsesidigt ansvar. Detta ansvar kränks när själviskhet griper in. Det är därför Abaj sa: "Låt förnuft, vilja och hjärta förena sig i ditt inre, och du ska bli en mogen, självständig person". Det han hade i åtanke var att en person måste ha ett klart sinne, en stark, kall vilja och ett varmt, vänligt hjärta. Han betraktar dessa tre begrepp som en ständig enhet, men anser att de två första bör lyda hjärtat. Detta är det kazakiska folkets livsfilosofi.

Genom att just utgå från sådana principer har vårt folk, även under de svåraste åren, alltid varit vänliga mot människor av andra nationaliteter. Även om de inte hade något att äta själv ansåg de sin plikt att dela sitt bröd. Vördnad för äldre och respekt de som är yngre har alltid funnits, den som faller snavar hjälper vi och de som fallit erbjuder vi vårt stöd. Genom att hålla fast vid dessa värden och föra dem vidare till nästa generation gjorde våra förfäder vad de kunde för att bevara sig själva som nation.

Vi måste återvända om och om igen till Abajs koncept om den "Mogna människan". Våra forskare måste bedriva ny forskning inom denna riktning. Jag anser att begreppet ”Den kompletta människan” i själva verket borde bli en grundläggande pelare i alla områden i vårt liv, i regeringen, inom utbildning, i affär- och familjelivet.

Ett återkommande tema i Abajs skapande är kampen mot lättjan och oföretagsamhet. Poeten fördömde ständigt mållöst tidsfördriv, passivitet och uppmanade till ett aktivt liv där vi genom ständigt arbete finslipar våra färdigheter. I sin kamp mot lättjan fördjupade han sig i de psykologiska aspekterna och förklarade att man genom en aktiv livsställning kan övervinna de problem som uppstår. Han använde således redan vid den tiden termer som omfattas av det moderna och flitigt använda begreppet ”emotionell intelligens”. Han uppmanade oss

att sluta upp med vårt skrävel och vår oföretagsamhet, att idogt förbättra våra yrkeskunskaper och ständigt söka ny kunskap.

Vi är alla medvetna om Abajs poetiska strofer: "Den som arbetar outtröttligt, kommer också äta sig mätt ", "Övermättnad och oföretagsamhet leder till människans fördärv", "Tro på dig själv - ditt arbete och vett kommer att rädda dig." Det åligger var och en att hålla fast vid dessa hörnstenar och att genom hederligt arbete tjäna som exempel för andra.

Vårt folk förstår värdet av arbete. Vi minns att hur den äldre generationen genom sitt hårda arbete långt bortom frontlinjerna bidrog till Segern, och idag ser hur landets arbetare genomför enorma prestationer – vissa av dem tilldelades nyligen höga statliga utmärkelser.

Det är särskilt viktigt att vi i dagens fredliga tid inser att vårt idoga arbete direkt påverkar utvecklingen av landets ekonomi.

Förutom att Abaj själv hade enorm arbetskapacitet visade han även på vikten av strävsamhet genom att i sina verk beskriva dem, som uppnår välstånd genom sitt arbete och hushållningsförmåga. På så sätt uppmanar han till att öka sitt välstånd genom att lära sig nya hantverk och yrken. Poeten höll initiativförmåga och ärligt arbete högt. Som exempel på detta lyder det tionde visdomsordet i hans bok: "Den som arbetar hårt, söker och finner sin plats i livet kommer också att bli rik". Enligt Abaj måste man lära sig ett hantverk för att nå välstånd eftersom "rikedom sinar snabbt medan färdigheter alltid finns kvar" (visdomsord trettio). Jag tror att idéerna från den stora poeten är relevanta även idag för det kazakstanska samhället. Det är därför vi idag kan konstatera att det är nödvändigt att vi gör oss kvitt råvaruberoendet och att utvecklingen av små och medelstora företag högprioriteras.

Abaj som del av världskulturen

Nästan alla moderna utvecklade stater har historiska personligheter, kända över hela världen och som utgör dess kännetecken. Det kan handla om politiker, statsmän och offentliga personer, befälhavare, poeter och författare, konstnärer och artister. Kazakstan är inget undantag med flera enastående personligheter, och bland dem intar Abaj en särställning. Emellertid har vi ännu inte lyckats introducera vår stora tänkare för världen på ett adekvat sätt.

Under mina många år i diplomatisk tjänst träffade jag ofta politiker och experter från olika länder med vilka jag diskuterade många universella frågor. I allmänhet är de väl medvetna om Kazakstans politiska och ekonomiska framgångar, men de är inte tillräckligt bekanta med våra andliga och kulturella värden. Då uppstår frågan: Varför inte presentera vår kazakiska kultur och livsstil genom Abaj?

Den lärde Abaj är ett kazakiskt geni på världsnivå som bjuder mänskligheten på vishetens frukt. Enligt de forskare som på djupet studerat kraften i Abajs poesi

hämtade han sin inspiration ur kazakisk folklor, öst- och västerländsk ordkonst, rysk litteratur samt historiska källor.

Abajs stora tänkande återspeglas också tydligt i hans religiösa smak och förståelse. ”Allah är sann, ordet är sant, sanning är aldrig falsk”, sade det står klart att han kom till denna slutsats efter att grundligt ha studerat och begrundat både Österlandets och Västerlandets filosofiska verk. Han sin inställning till Gud i det trettioåttonde visdomsordet.

Religionsfilosofer som studerat de andliga dimensionerna hos Abaj och uppmärksammar särskilt hans idé om den "fullkomliga muslimen” som förmodligen inte bara rör kazaker utan hela den muslimska världen. Sådan är han, vår tänkare den vise Abaj – en man som fortsätter växa internationellt tack vare sina insikter om religion.

Som ni vet hålls i huvudstaden traditionella möten för alla religioner. Det finns en balans mellan syftet med sådana arrangemang och den stora Abajs ståndpunkt. Vi tänker alla på poetens önskan att bevara renheten i hela mänsklighetens själ.

Som bekant var porträtteringen av Abaj i Muchtar Auezovs roman ”Abajs väg” mycket uppskattad inom världslitteraturen, men det finns även andra sätt att närma sig Abaj. För att lära känna den verklige Abaj, poeten Abaj, är det nödvändigt att förstå innebörden i det som uttrycks i hans dikter och prosa. Han bör översättas till världens huvudspråk med bevarande av alla färgskiftningar. Hittills har det tyvärr inte gått – att översätta nationalskalder till andra språk är ingen lätt uppgift då översättaren även måste behärska tänkarens talanger vilket våra abajev-vetare, lingvister och medborgare som sympatiserar med Abaj måste ha i särskild åtanke.

Republiken Kazakstans president Nursultan Äbisjuly Nazarbajev sa: ”Abaj är inte bara en enastående person som gav det kazakiska folkets andliga skattkammare ett ovärderligt bidrag, utan också en klok man som kämpade för att det kazakiska folket skulle få sitt eget land.

Abaj är en underbar figur bland tänkare i världsklass. Den kloka poetens verk kan berika inte bara kazakernas andliga liv utan hela mänsklighetens då dess innehåll är fullt av allmängiltiga värden. Hans uppbyggande ord är gemensam egendom för världens folk. Det är en samling klassiska idéer: Insiktsfulla råd, ordstäv och uppbyggande ord – är alla namn på denna särskild genre.

Genom sina uppbyggande ord demonstrerar Abaj att han hade blommat ut, nått andliga höjder och lovordade mänsklighetens arv. Grunden för hans uppbyggande ord är mänsklighet, kultur och godhet. Den franska tänkaren Montaignes skrifter kommer i åtanke när man söker alternativ till den vise Abajs ord. Men om Montaigne i högre grad begrundar sin egen person och den människans natur, är det viktigaste uppdraget för Abajs uppbyggande ord att filosofera och låta andra tänka, att förvandla målet till princip. Den store tänkarens uppbyggande ord är ett mycket värdefullt verk. Ju större spridning vi kan ge Abaj inom världskulturen, desto större blir vår nations anseende. I nutidens era av globalisering och informationsteknologi bör Abajs ord leda alla till eftertanke.

Det finns många personer i världen som givit betydande bidrag till utvecklingen inom vetenskap och utbildning och därmed blivit erkända som universella tänkare. När vi hör ordet ”Kina” tänker vi till exempel direkt på Lao Zi

och Konfucius, när vi hör ”Ryssland” på Dostojevskij och Tolstoj, ordet ”Frankrike” för oss att minnas Voltaire och Rousseau. På samma vis måste även vi nå dithän att folk genast tänker på Abajs namn så snart ”Kazakstan” nämns. Det skulle vara en stor ära om andra hälsar oss och säger: "Det kazakiska folket är Abajs folk."

Oavsett hur man väljer att berömma Abaj, så passar det. Hans sedelärande liv och hans sanna skapande är en förebild inte bara för det kazakiska folket utan också för hela världen. Abajs idéer om människan och samhället, utbildning och vetenskap, religion och traditioner, natur och miljö, stat och regering, språk och kommunikation kommer stå mot tidens tand eftersom poetens arv utgör andlig spis för hela mänskligheten.

Så länge det finns ett kazakiskt land kommer Abajs namn att fortsätta växa. Om vi håller hans värdefulla ord högt, som en andlig skatt, kommer vårt hemlands värdighet med säkerhet att öka i omvärldens ögon.

Främst måste vi driva på tanken om Abaj som vårt lands kulturella kapital. Låt oss inte glömma att de utvecklade länderna bedömer den kazakiska identiteten, vår kultur, litteratur och andlighet utifrån nivån och populariteten på de personligheter som når berömmelse i världen. Därför är det nödvändigt att Abaj framhålls som varumärke för det nya Kazakstan i omvärlden - detta är nuvarande generations heliga plikt.

Exempel på firande

Vi måste läsa noga Abajs verk om vi vill förnya vårt nationella medvetande och skapa en konkurrenskraftig nation. Hans synsätt på olika processer i dagens samhälle är mycket användbara för Kazakstan. Abaj speglar inte bara bilden av sin egen tid utan också av det moderna samhället och han kämpade hårt på vägen mot landets mål.

Alla vet att varje kazak skall förvara sin dombra, det centralasiatiskt musikinstrumentet, på hedersplats. På samma sätt anser jag att Abajs bok och Muchtar Auezovs roman “Abajs väg” bör finnas i varje familj.

Nästa generation bör följa Abajs rena väg. Detta skulle låta den stora poetens dröm gå i uppfyllelse, och därför måste vi lära av Abajs tankar.

I år kommer mer än 500 evenemang att organiseras på internationell, republikansk och regional nivå tillägnade Abajs 175-årsjubileum. Huvudevenemanget är den internationella vetenskapskonferensen "Abajs arv och andligheten i världen", som kommer att hållas i augusti i Semej i samarbete med UNESCO. I oktober kommer även Nur-Sultan att stå värd för en internationell konferens i ämnet Abaj och frågor om andlig pånyttfödelse. Dessa möten ger tillfälle att övergripande bekanta sig med Abaj som person och hans arv och därmed bereda väg för förståelse för hans arbete till gagn för 2000-talets nya Kazakstan.

Ett viktigt projekt utgörs av översättning och publicering av den stora poetens verk på tio språk. I synnerhet kommer Abajs arbete att översättas till engelska, arabiska, japanska, spanska, italienska, kinesiska, tyska, ryska, turkiska och franska.

Flera dokumentärer och en tv-serie med titeln "Abaj" kommer att spelas in om poetens liv, arv och hans roll i utvecklingen av den kazakiska kulturen.

Firandet kommer även att inbegripa uppträdanden. Teater- och musikfestivaler kommer att hållas på nationell och internationell nivå. Vidare kommer årets utmärkelser att tillägnas Abajs diktande och statens utmärkelse för de bästa verken inom litteratur och konst kommer hädanefter att kallas Abajpriset.

Hedrandet av Abajs person och arv fortsätter utomlands. Abaj-centra planeras vid Kazakstans ambassader i Ryssland, Frankrike, Storbritannien och andra länder - värdet av dessa evenemang ska inte underskattas.

Kyrkogården i byn Aksjoky i östra Kazakstan där fadern Qunanbaj Uskenbajulys familjegrav finns belägen kommer att renoveras.

Vidare anser jag att regeringen även bör vidta följande åtgärder för att ytterligare stärka Abajs ställning:

Semej-regionen är en av de mest heliga platserna i kazakernas historia. Därför bör staden Semej med sin särskilda plats i landets andliga utveckling betecknas som kulturhistoriskt centrum. Den store Abajs, poeten Sjakarims och författaren Muchtar Auezovs gemensamma födelseort förtjänar särskild respekt. I detta avseende är det nödvändigt att utveckla stadens socioekonomiska infrastruktur och modernisera dess historiska och kulturella objekt i enlighet med nya krav. Jag instruerar regeringen att vidta lämpliga åtgärder angående detta.

Som en del jubileumsåret är det nödvändigt att skapa gynnsamma förutsättningar för de delar av allmänheten som önskar lägga blommor vid Abajs heliga plats, mausoleet i Zjidebaj, för att hedra diktarens ande.

Dessutom måste särskild uppmärksamhet riktas mot Abaj-monumentet, minnesmärket och museet Zhidebaj-Borili", och förvandla detta till ett centrum för forskning och utbildning.

I Zjidebaj måste en ny museibyggnad byggas tillägnad Abajs arv.

Statligt stöd behövs för tidningen "Abaj", grundad 1918 i Semipalatinsk av Muchtar Auezov och Zjusipbek Ajmauytov och som publiceras sedan 1992.

Dessa och andra storskaliga åtgärder kommer att genomföras för att hedra den store Abajs anda och ära hans rika arv. Av denna anledning uppmanar jag alla kazakstanier att aktivt delta i detta ädla initiativ.

** *
Vi fäster stor vikt vid Abajs 175-årsjubileum – det är ett evenemang som

kommer att förnya allmänhetens medvetande och ge drivkraft till vår utveckling som ett enat land, en samordnad nation.

Jag tror att det huvudsakliga målet med firandet är något som kunde liknas vid en avrapportering till nationens lärare. Abajs kritik är seriös och konstruktiv kritik.

Genom statschefens initiativ och genom folkligt stöd har vi nått nya höjder. Vi satte upp som mål vara bland de femtio mest avancerade länderna och nådde detta före utsatt tid.

Planen är nu att nå upp till de trettio bästa, och vi kommer att klara detta. Abajs arv kan hjälpa oss även i detta strävande, men frågan är om vi är kloka nog att förstå Abajs hjälp?

Firandet av Abajs storhet bör stimulera oss i sökandet efter en lösning på nationens stora uppgift. Vi önskar att alla medborgare ska tänka på vårt land i väntan på firandet. Vad gav Abaj oss? Vad krävde Abaj av oss? Vad förväntade sig Abaj oss? Vad i vårt land entusiasmerade Abaj? Har vi kunnat dra lärdom av detta? Vad upprördes Abaj över? Har vi lyckats ändra på detta? Vi har faktiskt stor nytta av att tänka på de fem ädla egenskaperna poeten talar om och huruvida vi lyckas besegra de fem egenskaper som är våra fiender .

Arvet från Abaj är en helig skatt som öppnar vägen för nationens enande och vårt folks utveckling.

På det hela taget kommer vi att bli starka som land och uppnå våra mål som stat förutsatt att vi följer Abajs råd oavsett vilken del av våra liv det gäller.

Abajs dröm är en folkets dröm. Vi ska inte spara på våra krafter när det gäller att uppfylla folkets dröm och förtjäna dess förtroende. Abajs insiktsfulla kommer att leda det nya Kazakstan till nya höjder under 2000-talet.

Kasym-Zjomart TOKAJEV, Republiken Kazakstans president