Up- & re-cycling – en klimatsmart kombination

När Kanozi Inredning & Design skapade Vasakronans nya huvudkontor i Sergelhuset, var historik och återbruk två av de ledande orden. Sergelhusets anrika historia har lyfts i inredningskonceptet med fokus på re-cycling av befintlig interiör, samt up-cycling i form av flera klimatsmarta inköp från en hållbar produktion.

Sergelhuset är nominerat till flera arkitektpriser och är redan prisbelönt av Sweden Green Building Awards som kallar byggnaden för ’banbrytande inom ett antal hållbarhetsinitiativ’. Sergelhuset är en återanvänd betongkonstruktion som är helt självförsörjande på energi, och här hittar man numera Vasakronans nya huvudkontor som var inflyttningsklart i slutet av 2020.

– Vi är oerhört nöjda med vårt nya huvudkontor som Kanozi med samarbetspartners har skapat åt oss. Vi är ett bolag med höga ambitioner där hållbarhet och återbruk är en självklarhet för oss, säger Peter Östman, affärsutvecklingschef på Vasakronan, och fortsätter:
– En ambition med projektet var att effektivisera vårt eget lokalutnyttjande. Från att ha haft ett huvudkontor med fyra satellitkontor, har vi nu ett gemensamt huvudkontor, utan satelliter, där vi istället kan nyttja vår anslutande coworking Arena när vi behöver extra resurser. Det blev en bättre lösning totalt sett på färre kvadratmeter och en ekonomisk besparing på 20 procent per år, säger han.

• Vilken typ av inredning omger Vasakronans huvudkontor?
• Hur har historia och hållbarhet kopplats ihop i projektet?
• Finns det något som begränsar en hållbar produktion?
• Hur väljer man rätt typ av hållbara producenter att jobba med?
• Är up-cycling & re-cycling ett måste i framtidens inredningsbransch?

 

 

Hanna Bolin är en av inredningsarkitekterna som har arbetat med Vasakronans nya huvudkontor och berättar att det var viktigt att begrunda vilka material som skulle tillföras.
– Det var en viktig parameter att ta ställning till. Vi beslutade oss för att fokusera på up- och re-cycling, där både lös och fast inredning till stor grad är återbrukade. De textila golven och mattornas framställning når till exempel en 100% återanvändning av fibrer, berättar Hanna Bolin.

Återbruk av historisk konst
Mattorna väver även in platsens historia och dess namne, Johan Tobias Sergel, som var en svensk bildhuggare och tecknare under 1700/1800-talet. Sergels teckningar dekonstruerades för att skapa nya spännande mönster till ett tiotal mattor.
– Teckningarna plockades isär och sattes ihop i olika konstellationer för att skapa ett nytt uttryck som passade Vasakronan och hela inredningskonceptet för huvudkontoret. Det blev såklart mycket labbande i Adobe Photoshop, för att sedan vara ständigt närvarande vid slutproduktionen och tillverkningen av mattorna så att det landade i det resultat vi ville åt, berättar Åsa Dahlbäck, grafisk designer på Dahlbäck & Söderberg.
Fanns det några begränsningar i framställningen av mattorna?
– För min del som grafisk designer, så låg begränsningen i mönsterpassningen. Det var viktigt att designa ett mönster som inte utgör en massa spill vid tillverkningen. Mönstret skulle läggas på ett sätt för att få ut så mycket matta som möjligt per tryckt meter, för det påverkar projektet dels kostnadsmässigt, dels miljömässigt, säger Åsa Dahlbäck.

 

 

Plast från haven blir till formstark design
De färgrika och formstarka marmor-liknande borden på Vasakronans huvudkontor är gjorda av återvunnen plast.
– Plast från havet är vanligtvis mycket svårt att arbeta med, eftersom du aldrig vet vad du kan hitta eller i vilket skick. Men det är själva skönheten och utmaningen, säger Emily Skinner, projektledare på Smile Plastics, som är producent av plastborden.
Vilken typ av plast användes för att göra borden som står på Vasakronans huvudkontor?
– Det är cirka 100-150 olika skärbrädor och plastförpackningar som utgör ’Black Dapple’-blandningen. Resultatet landar i ett utseende som påminner om rödkål eller marmor.
Kan du beskriva processen för att skapa borden?
– Vi utgår från en 100% återvunnen och 100% återvinningsbar råvara som framställs genom den lägsta mängden energi från förnybara källor. Om inte hela originalpanelen används, återköper vi avfallet och bearbetar allt igen, berättar Emily Skinner.

Återbruk – bra för främst klimat eller plånbok?
– I våra Smart & Klart-lokaler har vi landat på en väsentligt lägre kostnad när vi återbrukar inredning – allt inräknat, berättar Peter Östman.
Att välja återbruk innebär såklart en prisskillnad i inköp, men man bör ha i åtanke att det behövs läggas på en kostnad när möblerna kläs om eller behöver fräschas upp på olika sätt. Det går också åt en hel del tid till att bevaka återbruksmarknaden, vilket är en kostnad i sig.
– I vissa projekt är den främsta fördelen med återbruk och återvinning själva miljöfrågan. Man vinner på att man dämpar klimatpåverkan och tar tillvara på de resurser man har och som redan producerats, och det är ju en mycket viktig aspekt. För oss är det en även en viktig parameter att välja hög kvalitet för fortsatt lång livslängd och brukande, menar Hanna Bolin.

 

---

---