Kanoziritat kollektivhus aktuellt i ny bok

Helena Westholm är både arkitekt och aktuell författare med boken ”De byggde gemenskap” om tio utvalda kollektivhus i Sverige. Ett av de utvalda kollektivhusen är Sofielund i Malmö som Kanozi Arkitekter har ritat.

Hej, Helena! I förra veckan presenterade du din bok ”De byggde gemenskap” under en lunchföreläsning. Kan du berätta kort vad boken handlar om?
– Boken är en rik källa att ösa ur för alla intresserade av vad ett bra boende kan vara. Jag tycker att det var dags att sammanfatta vad som åstadkommits vad gäller kollektivhus och vad de boende själva anser om processen och vad de gått igenom. Syftet med boken är att samla råd och föra vidare de boendes erfarenheter till andra grupper som är på gång i samma spår. Boken ger svar på vad en bogemenskap är för något, vad som gäller kring egentid och gemensamtid, vad det finns för möjligheter och så vidare. Boken är också ett verktyg för myndigheter som jobbar med dessa typer av boendeformer.

Vad har du kommit fram till är de främsta fördelarna med att bo gemensamt i så kallade kollektivhus?
– Möjligheterna till gemenskap, att ha nära kontakter i vardagslivet. Det är lätt att vara social, få hjälp och känna att det är många som bryr sig om en. Alla projekt som är med i boken har haft en stark miljöambition. De har verkligen drivit utvecklingen framåt och är förebilder för andra vad gäller miljöcertifierningar, energialternativ som solceller, bilpooler, sättat att dela verktyg och prylar och andra mer miljövänliga livsval. De boende är ofta pionjärer som vill visa att det finns möjligheter och motbevisa motståndet i att bygga miljövänligt och för en hållbar gemenskap.

I boken har du valt ut tio kollektivhus i Sverige, bland annat kollektivhuset i Sofielund som Kanozi har ritat och som också pryder bokomslaget. Vad kom du fram till gällande arkitekturen och vad fick du för input från de boende där?
– Vad gäller arkitekturen så är det främst balkongerna och loftgångarna som utgör en speciell plats där människor träffas och gemenskapen frodas. De boende upplevde ett bra samarbete och dialog med både Kanozi Arkitekter och MKB (Malmös Kommunala Bostadsbolag) vilket gjorde att det blev ett bra slutresultat för hela kvarteret. De boende på Sofielund upplevde även att de fick igenom sina mål, sin önskan av design, lägenheternas och de gemensamma lokalernas utformning. Som arkitekt tycker jag att kollektivhuset ser trevligt ut vad gäller volym, uttryck och färgsättning. När jag har pratat med de som bor i kollektivhus har de önskade ledorden ofta varit ’välkomnande’ och en ’snygg arkitektur’. Det är viktigt att det känns inbjudande och att man ser att det bor människor där, det är viktigare än materialet som huset är gjort av.

Hur kommer det sig att du intresserade dig för boendeformen kollektivhus så pass att du skrev en bok om det?
– Jag har tidigare jobbat med en ekoby och skrivit rapporter om kollektivboende i Kanada. Jag har även jobbat som ansvarig arkitekt för ett kollektivhus på Riksdalersgatan 8 i Göteborg – och när det gick in i byggfas, passade jag på att skriva en bok om boendeformen. Jag tycker det är roligt att skriva och sammanfatta, inte bara rita och bygga.

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kan du köpa boken!

---