Kanozi stärker sin spetskompetens

Love Berger Vieweg är simuleringsingenjör på Kanozi Arkitekter och jobbar med bygganalyser.

Hur vi utformar arkitektur, avgör hur vi påverkar miljön. Därför har Kanozi nu stärkt upp sin kompetens inom miljöanalyser för att genom vetenskaplig kunskap minska koldioxidutsläpp, rita hållbara projekt och guida beställare till att göra bättre val.

Svenska byggnader står idag för nästan en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och då är inte den omfattande importen av byggmaterial inräknad. För att påverka branschen i rätt riktning har Kanozi stärkt upp sin spetskompetens internt och arbetar med att ta fram analysverktyg som kommer att göra framtida Kanozi-projekt bättre och bidra till att minska branschens gemensamma klimatavtryck.
– Genom att beräkna vår miljödata får vi fram summan av projektens koldioxidavtryck och kan då ställa designval mot varandra och se vad som påverkar koldioxidutsläppen mest, berättar Love Berger-Vieweg, simuleringsingenjör på Kanozi Arkitekter.

Att använda sig av en tidig byggnadsanalys visar hur byggnadsdesignen påverkar miljön. Men också hur olika materialval påverkar den effektiva energianvändningen och framförallt personkomforten, både kort- och långsiktigt.
– En byggnadsanalys handlar bland annat om att ta ställning till mikroklimat. Det finns olika sol- och vindeffekter som påverkar människors beteende inuti och runt om byggnader. Till exempel sol- eller skuggsida… eller hur vindkomforten får människor att välja andra vägar runt byggnaden. En byggnadsanalys innefattar bedömning av byggnadens form, fasadutformning, materialval och dess prestanda efter varje projekts unika förutsättningar och plats, säger Love Berger-Vieweg.
En sak som fasadoptimering, vad innebär det egentligen?
– Att balansera flera olika byggnadskrav samtidigt som man utformar fasader. Till exempel påverkar väggarnas tjocklek och andel glas i fasader, energibalansen, dagsljusfaktorn, solvärme och personkomfort. Det finns såklart olika analyser som används beroende på projekt, om det till exempel handlar om bostäder eller kontor.
Hur kan arkitekturen förbättras redan i ett tidigt skede?
– Genom att justera byggnadshöjder, gatubredder eller kvartersstorlekar. Överväga öppningar i kvarter eller begränsa byggnadsdjup till exempel. Och generellt sett uppskatta klimatpåverkan från projektet vid olika typiska val av konstruktioner.
Och i ett senare skede?
– Ändra planlösningar eller ändra fönstrens storlek eller placering. Minska storlekar för balkonger och loftgångar. Och bedöma rimliga fönsterglas-alternativ som hjälper till att säkra både dagsljus- och energikrav. Undersöka vilka material i byggnaden som har högst klimatpåverkan och förslå alternativa lösningar. Det finns såklart fler saker att ta hänsyn till, men detta är ett par exempel.

Varför är det viktigt som arkitekt att ta ställning till projektens miljödata?
– Dels för det globala klimatavtryckets skull, dels för att regeringen avser att införa klimatregler på byggnader från och med 1 januari 2022. Då ska en klimatdeklaration göras och redovisa växthusgaser från projektets material och konstruktion. Ju tidigare man ställer om och arbetar aktivt med sina verktyg och möjligheter, desto mindre kommer övergången till en mer hållbar byggbransch te sig så hård. Byggnadsimulering är ett av dom tillskott som ska ge oss möjligheten att ta en ledande roll i omställningen mot en klimatneutral byggnadsbransch, säger Love Berger-Vieweg.