Unik studie identifierar patienter i riskzonen för svårbehandlad depression redan vid första diagnostillfället

Region Stockholm har tillsammans med Karolinska Institutet och Janssen genomfört en unik registerstudie där syftet är att öka kunskapen och identifiera områden där vården vid depression kan förbättras. Studien visar att patienter som inte svarar på upprepade behandlingar med antidepressiva läkemedel har en mycket stor sjukdomsbörda.

Genom att inkludera alla individer över 18 år, som mellan 2012–2017 hade sökt vård för depression har man i studien kunnat följa patienterna genom helasjukvårdssystemet; inklusive primärvård, somatisk vård och psykiatrisk specialistvård, något som är unikt.

En viktig del av studien har varit att belysa den grupp individer som inte får tillräcklig hjälp av traditionell antidepressiv behandling, dvs behandlingsresistens (Treatment resistant depression, TRD) och man visar hur man skulle kunna identifiera vilka patienter som är i riskzonen redan vid första depressionsdiagnos.

”Genom studien har vi kunnat identifiera de som är i riskzonen av att utveckla resistens mot behandling redan när patienten får sin första depressionsdiagnos” säger Mikael Själin, psykiatriker och medicinsk chef för psykiatri, Janssen Sverige. ”Att få möjligheten att studera alla patienter i en stor region över lång tid, oavsett var i vården de behandlas, har givit oss unika insikter om den ökade sjukdomsbördan och också gett verktyg för hur man skulle kunna identifiera dessa patienter redan i ett tidigt stadium.”

För att kunna erbjuda rätt behandling till de som lever med en depression är det viktigt att tidigt kunna identifiera de som löper en större risk att inte få tillräcklig hjälp av standardbehandling. Studien har hittat sjukdomsfaktorer som redan vid första diagnostillfället kan förutsäga om depressionen riskerar att inte förbättras av vanlig läkemedelsbehandling.

Den viktigaste faktorn var depressionsdjupet mätt med självskattning. Dessa skattningsverktyg finns tillgängliga, men används inte systematiskt i vården idag.  Uppföljning är kritiskt för att kunna hjälpa dessa patienter på bästa sätt. Patienter med depression har svårt att ta egna initiativ så vården har ett stort ansvar för att åtgärda den bristande uppföljningen.

I studien framkom det bland annat att de som är drabbade av en depression har en stor sjukdomsbörda, som är betydligt större för de som drabbas av behandlingsresistens. De med behandlingsresistent depression var i genomsnitt sjukskrivna i över 130 dagar (året efter att de uppnått behandlingsresistens), vilket är mer än dubbelt så mycket som övriga individer med en depressionsdiagnos.

”Det är patienter mitt i livet som drabbas svår sjukdom med 23 procent högre dödlighet och fyra gånger fler självmordsförsök än de patienter som led av depression men som inte uppnått behandlingsresistens” säger Mikael Själin.

Lång väntan på behandling
Totalt var 145 577 individer med i studien och av dessa utvecklade 12 765 individer en behandlingsresistens, dvs genomgått minst två antidepressiva behandlingar där en önskvärd effekt inte uppnås. Den genomsnittliga tiden till förskrivning av den tredje antidepressiva behandlingen var 552 dagar. Med tanke på sjukdomsbördan, klinisk kunskap och riktlinjer som betonar vikten av tät uppföljning kan detta anses som orimligt lång tid.

”Att kunna fånga upp dessa patienter i tid och kunna följa upp dem noggrant är av största vikt” säger Mikael Själin.

Studien är publicerad i JAMA Psychiatry . Se även pressmeddelande från Karolinska Institutet

Studien är genomförd av Region Stockholm, Karolinska Institutet och Janssen. Studien är delfinansierad av Janssen. Inga pengar fördes över från Janssen till Region Stockholm.