Nyhetsbrev 2, 2019: Med fokus på psykisk ohälsa och digital vårddata

Hej!

I det här numret kommer vi bland annat att lyfta psykisk ohälsa. Till skillnad från folkhälsan, som förbättrats de senaste decennierna, har den psykiska ohälsan istället försämrats under de senaste tjugo åren. Vad krävs för att möta utmaningen med ett ökat antal människor som lider av oro, ångest och sömnproblem?

För ungefär tre år sedan fick Kerstin Evelius i uppdrag av regeringen att svara på den frågan. I slutet av 2018 lämnade hon sitt slutbetänkande i form av en rapport till regeringen. Vi har intervjuat Kerstin för att prata om de absolut viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen med en snabbt ökande psykisk ohälsa i befolkningen.

Vi har även valt att belysa ett annat högst aktuellt ämne i det här numret, nämligen digital hälso- och vårddata. Vi har intervjuat Jenni Nordborg, chef för life science-kontoret, som menar att nyttiggörandet av data är en av våra stora samtids- och framtidsfrågor. På Janssen välkomnar vi denna insikt. Svensk data erbjuder ett unikt lager till medicinska studier som gör det möjligt att dra mer djupgående slutsatser kring sjukdomsförlopp och behandling. Här finns möjligheten att bygga Sverige som en stark Life science nation. Läs gärna mer om vår syn på ämnet i intervjun med Kristina Sandström, nordisk medicinsk direktör på Janssen.

Bästa hälsningar,
Anna Käll
Public Affairs Leader

Träffa oss i Almedalen!

Vi kommer finnas på plats under Almedalsveckan även i år. Kom gärna och träffa oss på våra seminarium som vi arrangerar.

• Måndagen den 1 juli kl.12.15 -13.15 samt kl.13.30 - 14.30 på Campus Gotland, sal B24.
• Tisdagen 2 juli kl 10:15-12:00 St Hans Café, Bryggan, i Hälsodalen

Välkommen! 

Gemensamt krafttag krävs för att minska den psykiska ohälsan

Den psykiska ohälsan ökar i landet, framförallt bland barn och unga. Hur kan denna negativa trend vändas? Nyckeln till framgång ligger i ett fokuserat, långsiktigt och sektoröverskridande samarbete. Det konstaterar Kerstin Evelius som på regeringens uppdrag utrett hur samhället kan skapa förutsättningar för ett ökat psykiskt välbefinnande.

För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt. Så lyder namnet på den rapport som utredare Kerstin Evelius lämnade till dåvarande socialminister Annika Strandhäll i slutet på förra året. I rapporten presenteras 26 åtgärdsområden som ska åstadkomma en god och jämlik psykisk hälsa. Även om det är många områden tror Kerstin att vi kan se en positiv förändring inom bara ett par år genom att kraftsamla landets myndigheter.

- I rapporten har vi pekat ut 22 olika myndigheter som besitter kompetent arbetskraft i form av tusentals anställda. Om de skulle avsätta tid och tillsammans arbeta fokuserat med de 26 åtgärdsområdena tror jag att man skulle se en förändring snabbt. Dessutom har samtliga av de 15 generaldirektörer som jag träffat för att tala specifikt om framtiden uttryckt att psykisk ohälsa är ett viktigt och prioriterat område så jag känner mig hoppfull, säger Kerstin.

Långsiktighet – en förutsättning
Enligt Kerstin bör en viktig arbetsuppgift för myndigheterna vara att stötta och underlätta kommunerna och regionernas i deras viktiga arbete, till exempel genom att bidra med användbar forskning inom området. Kerstin är också mån om att myndigheterna ska ta till vara på den kraft och ambition som hon har noterat i flera regioner.

- Jag tycker det är roligt att se att flera regioner har helt rätt fokus och påbörjat ett långsiktigt arbete för att förbättra den psykiska ohälsan. Just det långsiktiga perspektivet är en mycket viktig framgångsfaktor. Vi bedömer att en strategiperiod på tio år är lämplig för att åstadkomma förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet, förklarar Kerstin.

En annan förutsättning för att minska den psykiska ohälsan är att arbeta gränsöverskridande mellan olika sektorer för att på så sätt minska inflödet till hälso- och sjukvården.

- Självklart måste vi ha en bra hälso- och sjukvård för dem som drabbas men om vi ska kunna minska köerna till psykiatrin måste vi också minska behovet av vård. Det gör vi genom att jobba förebyggande och främjande inom skolan och på arbetsplatserna. Vi behöver till exempel fråga oss hur vi kan skapa arbetsmiljöer där folk inte blir utbrända.

Förändrad syn på delaktighet
På frågan vad som krävs för att göra patienterna mer delaktiga i vården ser Kerstin ett behov av att anamma ett synsätt där patienter och brukare ses på som viktiga resurser.

- Dagens delaktighet är nästan lite symbolisk där man låter en patientförening vara med och tycka i en specifik fråga. Jag tror att man behöver ett annat tänk där patienter och brukare istället får vara med och formulera problemet. Om vi inte frågar dem som lever med problemen som vi försöker lösa kommer vi aldrig få rätt svar, avslutar Kerstin.

Jenni Nordborg vill se bättre förutsättningar för användandet av vårddata

För drygt ett år sedan etablerades det svenska life science-kontoret. Vi har fått en pratstund med kontorets chef Jenni Nordborg. Fokus för kontoret är att ta fram en långsiktig nationell strategi för life science-Sverige och se till att Sverige ligger i framkant.

Grattis till ditt första år som chef på life science-kontoret. Hur vill du sammanfatta ditt år?

- Det har varit intensivt och ett otroligt engagemang brett från många olika delar av sektorn.

Ett av life science-kontorets prioritetsområden är nyttiggörandet av digital hälso- och vårddata. Varför är detta viktigt att samordna på nationell nivå?

- Nyttiggörande av data är en av våra stora samtids- och framtidsfrågor. För det krävs samverkan mellan alla aktörer – patient och brukare, näringsliv och hälso-och sjukvård och omsorg, akademi och myndigheter. Samverkan behövs såväl regionalt som nationellt och internationellt, för att bibehålla en hållbar välfärd behöver vi interoperabilitet. Det ger både högre kvalitet och säkerhet.

Sveriges främsta konkurrenskraft ligger i landets unika dataregister. Hur kan vi ytterligare förbättra denna komparativa fördel?

- Det är viktigt att vi hela tiden verkar utifrån den tillit som invånare i Sverige har att dela med sig av data, och därmed behöver vi bättre förutsättningar att använda all tillgänglig data inklusive individens egengenererade data för att fatta bättre beslut. Vi behöver intelligenta beslutsstöd och nya innovativa arbetssätt för hela vårdkedjan och life science-sektorn, helt i samklang med legala ramverk som säkerställer integritet och säkerhet.

På life science-kontoret har ni också som uppdrag att främja innovation. Vad betyder innovation för dig?

- Att vara innovativ är att vara i rörelse. Innovation ger förutsättningar för en hållbar framtid och ett framgångsrikt Sverige. För att Sverige ska kunna vara en ledande life science-nation, med målet att förbättra hälsan och livskvaliteten hos befolkningen och säkerställa vårt ekonomiska välstånd, behöver vi arbeta mer innovativt i samverkan.

Kristina Sandström: "Dataregistren kan göra Sverige till en Europas ledande testmarknad"

Life science-kontoret med Jenni Nordborg i spetsen har tagit fram rapporten Färdplan life science – vägen till en nationell strategi med en initial analys av hur Sverige kan växa inom life science-området. I rapporten pekas tre prioriteringsområden ut varav ett av dem är nyttiggörande av digitala hälso- och vårddata.

På Janssen ser man att Sveriges unika vårddata är en viktig pusselbit för att bygga Sverige som en stark life science-nation och en ledande testmarknad.

- För oss i läkemedelsindustrin och på den globala marknaden är det uppenbart att Sveriges främsta konkurrensfördel som life science-nation ligger i landets unika dataregister. Rätt använt kan dessa göra Sverige till Europas ledande testmarknad för nya medicinska innovationer, säger Kristina Sandström, nordisk medicinsk direktör på Janssen.

Enligt Kristina har Sverige ett gott internationellt renommé tack vare högkvalitativ forskning, världsledande vårdresultat och framgångsrika life science-företag. Detta i kombination med biobanker, vårddata och personnummer gör att Sverige kan erbjuda unika forskningsmöjligheter. För detta krävs dock att staten agerar.

- Vi föreslår att staten tar ansvar för standardisering, samordning och att skapa en portal där landets data samlas och görs lättåtkomligt för alla aktörer. Detta är grunden för att erbjuda unika testmöjligheter och vi ser fram emot ett tydligt statligt direktiv för att detta inom kort ska realiseras, avslutar Kristina.