2020-03-09 05:30Pressmeddelanden

Alfredo Jaar Hasselbladpristagare 2020

Alfredo Jaar, Six Seconds, 2000Alfredo Jaar, Six Seconds, 2000

Hasselbladstiftelsen har nöjet att meddela att Alfredo Jaar har utsetts till 2020 års mottagare av Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi med prissumman 1 000 000 kronor. Han är den 40:e mottagaren av Hasselbladpriset. Prisutdelningen äger rum i Göteborg den 19 oktober 2020. Dagen därpå, den 20 oktober, öppnar en utställning med Alfredo Jaars verk på Hasselblad Center. En bok om konstnären ges ut av Verlag der Buchhandlung Walther König, med en nyskriven essä av Jacques Rancière.

Stiftelsens motivering till valet av Alfredo Jaar som 2020 års Hasselbladpristagare lyder:

Alfredo Jaar utforskar komplexa sociopolitiska teman och etiska frågor om representation. Med stillsamma och meditativa verk bemöter han de stora världshändelserna. Han vittnar om humanitära katastrofer och effekterna av militär konflikt, politisk korruption och ekonomisk ojämlikhet i hela världen. Alfredo Jaars fotografier, filmer, noggrant utarbetade installationer och samhällsbaserade projekt provocerar och stör invanda uppfattningar om verkligheten. Kärnan i Jaars arbeten är vad han kallar för bilders politik. Han ifrågasätter hur vi använder och konsumerar bilder och pekar på fotografins och medias begränsade förmåga att representera betydande händelser.

Juryn

Juryn som nominerat årets pristagare till Hasselbladstiftelsens styrelse har bestått av:

Thyago Nogueira juryns ordförande Chef för avdelningen för samtida fotografi, Instituto Moreira Salles, Brasilien
Joshua Chuang
Förste intendent för fotografi, New York Public Library, USA
Anna-Kaisa Rastenberger Professor i Exhibition Studies and Spatiality, Bildkonstakademien, Konstuniversitetet, Finland
Laura Serani Curator, Italien/Frankrike
Yiannis Toumazis Chef NiMAC och lektor vid Frederick University, Cypern

”Jag känner mig extremt hedrad och stolt över att få detta otroliga erkännande. Jag vill uttrycka min förvåning och djupa tacksamhet till Hasselbladstiftelsen och några av de tidigare mottagarna av detta pris som har lärt mig så mycket, som Daido Moriyama, Bernd & Hilla Becher, Robert Frank, Susan Meiselas, William Klein och Henri Cartier-Bresson. Hela min praktik har kretsat kring bilders politik och detta generösa erkännande ger mig stöd och styrka att fortsätta min resa i dessa mörka tider,” säger Alfredo Jaar.

”Alfredo Jaars gripande verk och kompromisslösa utforskande av bilders politik berör aspekter som är centrala inom fotografi. Samtidigt överskrider hans konst det mediespecifika och fokuserar vår uppmärksamhet på brinnande samhällsfrågor,” säger Louise Wolthers och Dragana Vujanović Östlind, curatorer av utställningen för Hasselbladpriset.

”Alfredo Jaar har gjort betydande bidrag till fotografins historia genom att skildra politiken som styr produktionen och cirkulationen av bilder. Han visar oss de ekonomiska och sociala betydelserna som är en del av vårt seende såväl som vårt ansvar som åskådare av bilder,” säger Thyago Nogueira, ordförande i juryn för Hasselbladpriset 2020.

Alfredo Jaar biografi

Alfredo Jaar föddes i Santiago, Chile, 1956. Han studerade arkitektur och filmskapande
och har en examen från Instituto Chileno-Norteamericano de Cultura 1979 och Universidad de Chile, Santiago, 1981. Jaar emigrerade från Chile 1982, under Pinochets militärdiktatur. Hans utställning på Fundación Telefonica i Chile, Santiago (2006), var hans första i sitt hemland på 25 år. Jaar bor och arbetar i New York.

Alfredo Jaar har under hela sin karriär tagit upp kontroversiella teman. The Sound of Silence (1995) är en filminstallation baserad på det Pulitzerprisbelönta fotografiet av en svältande pojke och en gam, som tagits av den sydafrikanske fotojournalisten Kevin Carter under hungersnöden i Sudan 1993. Alfredo Jaars installation består av ett utrymme med en vägg av lysrör på utsidan som förblindar besökaren med sitt starka ljus. Inuti visas en film som beskriver Kevin Carters fotografi och de kritiska reaktionerna den orsakade, vilket resulterade i Carters självmord. Fotografiet och dess mottagande pekade på åskådarens roll och ansvar i mötet med mänskligt lidande. Jaars arbete undersöker centrala journalistiska frågor som rör politik och etik i bilder, information och berättelser.

Searching for Africa in LIFE (1995) fokuserar på frånvaron av referenser till Afrika i tidskriften LIFE. Det är en samling av 2 128 kronologiskt ordnade omslag av tidskriften från det första numret 1936 till det sista 1996. Jaar använder en liknande formel i verket med titeln From TIME to TIME (2006), som återigen belyser rasismen som styr uppfattningen av den afrikanska kontinenten i globala Nord.

Jaars mest uppmärksammade och långsiktiga arbete är The Rwanda Project (1994–2000). Det är ett svar på den tystnad, likgiltighet och passivitet från globala Nord till händelserna i Rwanda som skördade över en miljon liv. Med hjälp av bland annat överlevandes vittnesmål och bilder, avslöjar projektet världens tystnad inför folkmord och testar besökarens desensibilisering mot bilder av våld. Det undersöker också konstens begränsade förmåga att representera tragedi.

Alfredo Jaar har gjort ett flertal offentliga installationer, till exempel The Skoghall Konsthall (2000), en endagskonsthall byggd i papper i Skoghall, Sverige. Konsthallen sattes i brand i ett försök att visualisera ortens frånvaro av kultur. Andra exempel är den elektroniska skyltningen A Logo for America (1987) och The Cloud (2000), ett performanceprojekt på båda sidorna av gränsen mellan Mexiko och USA.

Alfredo Jaars verk har visats på många platser runt om i världen. Han har deltagit i Venedigbiennalen (1986, 2007, 2009, 2013), São Paulo-biennalen (1987, 1989, 2010, 2020) samt Documenta i Kassel (1987, 2002). Viktiga separatutställningar inkluderar The New Museum of Contemporary Art, New York (1992); Whitechapel, London (1992); Museum of Contemporary Art, Chicago (1995); The Museum of Contemporary Art, Rom (2005) och Moderna Museet, Stockholm (1994). De senaste större presentationerna av hans arbeten har ägt rum på Musée des Beaux Arts, Lausanne (2007); Hangar Bicocca, Milano (2008); Alte Nationalgalerie, Berlinische Galerie och Neue Gesellschaft fur bildende Kunst e.V., Berlin (2012); Rencontres d’Arles (2013); KIASMA, Helsingfors (2014) och Yorkshire Sculpture Park, Storbritannien (2017). Alfredo Jaar har genomfört mer än 70 offentliga installationer internationellt. Över 60 monografier har publicerats om hans arbete. Han blev Guggenheim-stipendiat 1985 och MacArthur-stipendiat 2000. Han fick Hiroshima Art Prize 2018. Hans arbete finns i samlingarna på Museum of Modern Art och Guggenheim Museum, New York; Art Institute of Chicago och Museum of Contemporary Art, Chicago; MOCA och LACMA, Los Angeles; MASP, Museu de Arte de São Paulo; TATE, London; Centre Georges Pompidou, Paris; Nationalgalerie, Berlin; Stedelijk Museum, Amsterdam; Museo Reina Sofia, Madrid; Moderna Museet, Stockholm; MAXXI och MACRO, Rom; Louisiana Museum of Modern Art, Humlebæk; Hiroshima City Museum of Contemporary Art och Tokushima Modern Art Museum, Japan; M +, Hong Kong; och dussintals institutioner och privata samlingar över hela världen.

Alfredo Jaar är representerad av Galerie Lelong, New York; Lia Rumma, Milano och Neapel; Kamel Mennour, Paris och London; Thomas Schulte, Berlin; Luisa Strina, São Paulo; Goodman Gallery, Johannesburg, Kapstaden och London; Kenji Taki, Tokyo och Nagoya; SCAI The Bathhouse, Tokyo.

Hasselbladpristagare 1980-2020

2020 Alfredo Jaar
2019 Daido Moriyama
2018 Oscar Muñoz
2017 Rineke Dijkstra
2016 Stan Douglas
2015 Wolfgang Tillmans
2014 Ishiuchi Miyako
2013 Joan Fontcuberta
2012 Paul Graham
2011 Walid Raad
2010 Sophie Calle
2009 Robert Adams
2008 Graciela Iturbide
2007 Nan Goldin
2006 David Goldblatt
2005 Lee Friedlander
2004 Bernd & Hilla Becher
2003 Malick Sidibé
2002 Jeff Wall
2001 Hiroshi Sugimoto
2000 Boris Mikhailov
1999 Cindy Sherman
1998 William Eggleston
1997 Christer Strömholm
1996 Robert Frank
1995 Robert Häusser
1994 Susan Meiselas
1993 Sune Jonsson
1992 Josef Koudelka
1991 Richard Avedon
1990 William Klein
1989 Sebastião Salgado
1988 Edouard Boubat
1987 Hiroshi Hamaya
1986 Ernst Haas
1985 Irving Penn
1984 Manuel Alvarez Bravo
1983 Inget pris delades ut
1982 Henri Cartier-Bresson
1981 Ansel Adams
1980 Lennart Nilsson


Om Hasselbladstiftelsen

Hasselbladstiftelsen bildades 1979 efter Erna och Victor Hasselblads testamente. Paret Hasselblad grundade företaget Victor Hasselblad AB och 1969 uppmärksammades Hasselbladskameran över hela världen då den användes för att dokumentera den första månlandningen. Stiftelsens syfte är att främja forskning och vetenskaplig undervisning inom det naturvetenskapliga området samt inom fotografi. Målet uppnås genom utdelandet av naturvetenskapliga och fotografiska stipendier, inte minst Hasselbladpriset; fotografisk forskning och utställningarna på Hasselblad Center.

Kontaktperson

Jenny Blixt
Kommunikatör
Jenny Blixt