Skollokalers negativa utveckling lyfts i ny bok

Under den närmaste tioårsperioden planeras det för att byggas tusen nya skolor i landet. Sett till trenden de senaste åren kommer många av skolorna att byggas med öppen planlösning, trots att det dömdes ut redan på 1970-talet och fungerar som allra sämst för elever med funktionsnedsättningar. I den nya boken Skollokaler för alla förklarar Catrin och Thomas Söderlund problematiken och vad som behöver åtgärdas.

— Vår intention med boken är att bidra med ett samlat och lättillgängligt underlag som vi hoppas kan leda till viktiga insikter i vilka lokalmässiga funktioner som behövs för att alla elever ska ges förutsättningar att kunna fungera i skolan. Vi ser nämligen en kunskapsbrist hos aktörer som planerar, utvecklar, bygger nya och bygger om skollokaler. Även synen på inkludering och hur detta påverkar skollokalernas utformning beskrivs, säger Catrin Söderlund.

Hur våra statliga myndigheter ser på en inkluderande miljö skiljer sig åt mellan skola och arbetsliv. Vi ställer exempelvis högre krav på vilken skolmiljö en elev med en funktionsnedsättning förväntas klara av jämfört med en vuxen person med samma typ av svårigheter på en arbetsplats.

Dåligt utformade skollokaler kan göra att elever inte klarar av att koncentrera sig på skolarbetet. För att alla elever ska må bra och prestera i skolan behöver skolans lokaler planeras så att de tar hänsyn till elevernas olika behov och förutsättningar. Men författarna ser idag en motsatt utveckling med nybyggda skollokaler som blir allt för svåra för många elever. Forskning visar att den fysiska miljön indirekt kan påverka riskerna för kränkande behandling, otrivsel, psykosocial stress och otrygghet som i förlängningen kan leda till skolfrånvaro.

Boken riktar sig till politiker, skolledare, arkitekter, verksamma inom skolan och föräldrar samt andra som är intresserade av hur vi kan skapa inkluderande skollokaler för alla elever.

Enligt vår syn på flexibilitet handlar det om att inredningen i klassrummet kan anpassas utifrån elevernas och pedagogens aktuella behov. Enligt vårt sätt att tänka kan ett klassrum bli flexibelt om inredning och möblering tillåter detta. Till exempel kan mindre fyrkantiga bord vara flexibla då de kan flyttas isär i samband med provsituationer och sättas ihop till ett större bord när elever behöver samtala eller arbeta i grupp. Eleven som vill eller har ett behov av att sitta ensam kan få göra det då bordet lätt kan flyttas.

— ur boken.

Catrin Söderlund är legitimerad arbetsterapeut och yrkeslärare. Hon har under en stor del av sitt yrkesverksamma liv arbetat med personer med olika typer av funktionsnedsättningar, bland annat i skolan.

Thomas Söderlund är civilingenjör inom samhällsbyggnadsteknik med lång erfarenhet av att leda uppdrag inom samhällsbyggnadssektorn.