Okända detaljer från Linnés herbarium visas i ny fotobok

Bakom en kassaskåpsdörr i ett mörkt källarrum i London förvaras Carl von Linnés herbarium från 1700-talet, en av världens mest värdefulla växtsamlingar. I den nya fotoboken Linnés herbarium av fotografen Lena Granefelt och idéhistorikern Sverker Sörlin träder nu de dolda historierna och växternas fascinerande detaljer fram.

– I vår tid, då många arter av växter och djur minskar, borde vi stanna upp och reflektera över skönheten i denna växtsamling. Vi får en ögonblicksbild av en samling som knappt rörts på flera hundra år. Jag kan känna handen som på 1700-talet försiktigt monterade växten på pappret och förundras över det enorma arbete som ligger bakom, säger Lena Granefelt.

De cirka 14 000 torkade växterna har en unik historisk betydelse. Vissa har plockats i Linnés egen trädgård, medan andra har färdats långt och med stor möda samlats in av dåtidens botaniker. En del är hastigt upptejpade, andra omsorgsfullt monterade och beskrivna med sirlig handskrift. Några av dem är krigsbyten eller handelsvaror, och ett flertal människor har fått offra sina liv för att bidra till denna samling.

Bilderna i denna bok är tagna på herbarieark från två av de mest betydelsefulla Linnésamlingarna i världen. De dolda historierna om Linnés herbarium finns i själva insamlandet men också rent visuellt. Helt osynliga grafiska detaljer som växternas ådring och papprets vattenstämplar träder fram. Många av anteckningarna på baksidan av typexemplaren visas nu tillsammans med strukturen i de nästan 300 år gamla arken. Även färgerna kommer tillbaka, veck och inneslutna frön blir synliga.

Sverker Sörlins historiska texter sätter de unika bilderna i ett större sammanhang. Han skriver om botanikens och växtsamlandets globala historia, om hur Linnés systematik revolutionerade vetenskapen och om de stora uppoffringar som gjordes för att samla in växterna. Sörlin lyfter också fram de nationella och ekonomiska drivkrafterna bakom Linnés projekt, till exempel hans dröm att ersätta teimport från Kina med svensk odling.

Numera vet alla att för studiet av växter är herbarier viktiga. Det mänskliga minnet är bräckligt. För att undersöka en växt ordentligt måste man ha den framför sig och kunna betrakta den ur alla tänkbara aspekter och ta del av den med alla sina sinnen. Det alla vet idag är emellertid något som en gång ingen enda människa visste. Herbarier – kunskap om dem och byggd på dem – bidrog till att skapa en revolution i vetandet om världen. Linnés herbarium, som egentligen var flera herbarier, bidrog till denna herbarierevolution.
– ur boken.

Lena Granefelt är fotograf och konstnär. Hon är baserad i Stockholm och arbetar framför allt inom en dokumentär tradition. Granefelts bilder har publicerats i ett flertal magasin, samt ställts ut på välrenommerade konsthallar och gallerier runt om i Sverige. Hon har medverkat i ett stort antal fackböcker om växtlighet, odling och biologisk mångfald – däribland Odla utan spade – lättskött och klimatsmart köksträdgård (Ordfront, 2023), Rätt ur jorden – handbok i självhushållning (Ordfront, 2021) och Flora Supersum (Bokförlaget Arena, 2016).

Sverker Sörlin är idéhistoriker, professor i miljöhistoria och författare. Han har länge intresserat sig för botanikens och växtsamlandets globala historia, och har i ett flertal vetenskapliga arbeten skildrat det stora linneanska projektet. Sörlin har tilldelats en lång rad prestigefulla priser och utmärkelser – däribland Samfundet De Nios sakprosapris (2024) och Augustpriset (2004). Sörlin är hedersdoktor vid universiteten i Åbo och Bergen, samt vid Linnéuniversitetet.

Linnés herbarium: växtarkens dolda historia ges ut av Arena och släpps den 25 september.