Ny bok uppmärksammar allt om våra högtider

Varför firar vi en massa aftnar i Sverige? Varför heter det julklapp? Har vi alltid ätit ägg till påsk? Hur kommer det sig att man dansar runt en stång på midsommarafton? Varifrån kommer traditionen att tända gravljus på alla helgons dag? Och vem var egentligen Lucia? I den rikt illustrerade boken Allt om våra högtider berättar Arne Norlin allt vi behöver- och vill veta om våra högtider - från jul till halloween. Med kunskap och engagemang tas vi med och får inblick i nya och gamla festseder, om högtidernas ursprung och hur de kan se ut i framtiden.  

– Högtider har en speciell plats i svenskarnas hjärta, för många förknippade med nostalgi och känslan av att det var bättre förr. Dofter, ljud och synintryck kan på ett ögonblick återkalla minnet av en tid när vi var mindre, friskare, lyckligare och inte behövde ta lika mycket ansvar som i dag. Ibland kan vår längtan nästan bli överväldigande. Kanske är vemodet det viktigaste skälet för att hålla gamla traditioner vid liv. Vi minns, firar och gläds, säger Arne Norlin. 

Högtider, stora som små har en kär plats i våra hjärtan. Jul, nyår, valborg och midsommar firas med en entusiasm som ibland väcker förvåning i omvärlden. Många blir också överraskade över våra besynnerliga matvanor, där semlor, påskgodis, surströmming och kalla kräftor förtärs med stor förtjusning. Men hur bra koll har vi egentligen koll på vart våra högtider kommer ifrån? De flesta har inte ens sitt ursprung i Sverige, utan är tagna från andra länder och vi anammat dem som våra och blivit en del av den svenska kulturen. 

Svenskar är inte rädda för att diskutera högtider, eller att kritisera andra som gör fel. Många har bestämda åsikter om inga semlor före fettisdagen, att julgranen ska kläs dagen innan julafton, det är för lite snö i tv:s julkalender och om skolavslutningar i kyrkan. Ibland sägs det att våra högtider är uråldriga och hedniska. Men faktum är att de flesta inte är äldre än några generationer. Vanan att ställa in en julgran hämtades från Tyskland i slutet av 1800-talet. Tomten, i sin nuvarande form, är drygt hundra år gammal. Mycket av det vi förknippar med en traditionell svensk jul skapades på 1950-talet, Alla Hjärtans dag och Halloween kom på slutet av 1900-talet, likaså kräftskivan.  

I boken får vi ta del av intressant fakta om våra högtider, gamla som nya. Bland de nyare märks Alla hjärtans dag och Halloween. Men också Id al-fitr, den muslimska festen när man bryter fastan, och Nouruz, det persiska nyåret. Högtider som var nästan okända i vårt land för 20-30 år sedan, men som i dag firas av hundratusentals. 

Arne Norlin är författare och kanske mest känd för sina uppskattade barn- och ungdomsböcker. Men han också skrivit hyllade fackböcker för vuxna. Hos Lind & Co har han bland annat gett ut Familjen Bernadotte, Femtionio fantastiska Nobelpristagare och Bland berömda svenskar.

Boken släpps i september.