Nu berättas de kvinnliga yrkesfotografernas historia för första gången i stor bildbiografi

Vid sekelskiftet 1900 var över en tredjedel av Sveriges yrkesverksamma fotografer kvinnor. I många städer var kvinnorna lika många som männen. Fotograf var under 1800-talet ett av de tidigaste och viktigaste kvinnoyrkena inom medelklassen. Ändå har kvinnorna länge stått i skuggan av männen i historieskrivningen. Nu porträtteras de kvinnliga pionjärerna i boken Kvinnor bakom kameran: 1848-1968. Det är den första större kartläggningen av kvinnliga yrkesfotografer i Sverige. I boken omnämns närmare 400 fotografer, varav femtio porträtteras i fördjupande biografier. I historiska kapitel och tematiska bildblock beskrivs de kvinnliga fotografernas plats i den svenska fotografins historia.

– Det är hög tid att kvinnornas centrala roll i den svenska fotografihistorien uppmärksammas. Och inte bara genom några nedslag, utan genom en bred historisk skildring av tiden och närstudier av enskilda fotografer. Dessutom med nästan 600 fotografier, varav många aldrig tidigare publicerats i tryckt form, säger Eva Dahlman, fotohistoriker och en av bokens författare.

Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke, och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer. Boken kartlägger och beskriver kvinnliga fotografers verksamhet i Sverige under 120 år. Med ett rikt bildmaterial tas läsaren genom fotohistorien med fokus på de kvinnliga yrkesfotografernas villkor. Ett femtiotal fotografer presenteras i illustrerade biografier. Det ger en inblick i de vitt skilda liv som levdes i fotografins närhet, från överklass till arbetarklass, svenskfödda såväl som invandrade fotografer. 

Tidsspannet löper mellan två märkesår, men markerar också tiden från de första kvinnliga fotografer som vi känner till i Sverige, över genombrottstid och guldåldrar, följt av en dramatisk tillbakagång för kvinnliga fotografer under början av 1900-talet, fram till den tid då kvinnor åter börjar etablera sig som fasta yrkesverksamma inom fotografibranschen. Det är en historia om kvinnors emancipation, om kvinnors företagande, om osynliggörande och historieskrivningens makt.

– Vi vill att boken ska korrigera historieskrivningen, men kanske framför allt vara en folkbildande ingång till fotohistorien och kvinnligt yrkesarbete, säger författarna. Förhoppningsvis kan det i slutändan leda till fler avgörande forskningsinsatser om mörklagda terränger i den skandinaviska fotohistorien.

Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är skriven av fotohistorikern Eva Dahlman, forskaren och litteraturkritikern Magnus Bremmer samt fotohistorikern Björn Axel Johansson. Bildredaktör är fotografen och curatorn Lena Wilhelmsson. Boken har formgetts av Nina Ulmaja. 

Boken ges ut av Bokförlaget Arena och släpps den 26 september.