Israelbaserad journalist släpper roman om en förbisedd del av Sverige

Journalisten och författaren Catrin Ormestad är aktuell med romanen Vargskytten. Boken tar bland annat upp klimatfrågan, hur vi behandlar vår planet och arterna som vi delar planeten med, men också politiska vindar. Romanen handlar om nutidens Sverige, och den fiktiva ön Wiggö utanför Öregrund. Den skildrar hur beslut fattade ur ett storstadsperspektiv påverkar på individnivå ute på landsbygden. Den rymmer stora teman men är framför allt en varm skildring av människor som hamnat lite utanför, som försöker hitta sin plats både i livet och i samhället. Författaren bor i Israel och betraktar Sverige i ett utifrånperspektiv, samtidigt som kriget funnits nära när boken skrivits.

– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att redigera mitt manus i ett krig. På något sätt känns det ändå rätt att det var under just dessa omständigheter som min bok skulle bli till, för ett centralt tema i Vargskytten är den oroligare värld som vi är på väg in i. En värld där det kommer att föras krig om vatten och andra resurser och den normalitet som vi tar för given vänds ut och in, i takt med att vår planet värms upp och ekosystemen drivs allt närmare kollaps, när skogarna, haven och jordarna förbrukas, säger Catrin Ormestad.

Om bokens handling: 
På en ö i Ålands hav skjuter Tillman Ruff en varg på sin egen gårdsplan. Han gräver ned den och hoppas att ingen ska få veta vad han gjort, men redan nästa morgon bankar polisen på dörren. Någon i byn har tjallat. Misstankarna faller på den nyinflyttade Magdalena, vars klimatångest fått henne att lämna Stockholm och ompröva sitt liv.

Händelserna rör upp minnen av en höst i slutet av åttiotalet då en annan varg kom till ön, och den unga fjärilsforskaren Ottoline spårlöst försvann. Gamla spänningar och motsättningar kommer upp till ytan och ingenting är som det var förut, innan Tillman Ruff sköt en varg.

Vargskytten är en berättelse om Sverige i dag. Den handlar om stad och landsbygd, om män och kvinnor, vänskap och familjeband, och om den ibland otydliga gränsen mellan kärlek och ondska.

I hennes värld var de onda storföretagen, bankerna, polisen, Sverigedemokraterna, amerikanerna, männen. De goda var kvinnorna, invandrarna, alla som röstade på vänstern och demonstrerade mot Israel, gav pengar till tiggare och bildade mänskliga kedjor runt moskéer när det varit en terrorattack. Men så snart man tog färjan över Öregrundsgrepen var ingenting längre så enkelt. Det var inte så självklart att stödja omställningen till förnybar energi när man själv och alla man kände jobbade på kärnkraftverket. Och kunde man begära att människor skulle vilja att deras skattepengar gick till pojkar från Afghanistan när deras egna barns skola återigen hotades av nedläggning?
– ur boken.

Catrin Ormestad är född 1975 i Gävle. Hon är numera bosatt i Tel Aviv med sin sambo och deras katter, men tillbringar en stor del av året på Gräsö, där hennes familj varit sommarboende sedan femtiotalet. Hon är utöver sitt författarskap verksam som journalist och har bland annat skrivit för The Economist, Svenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning. Hon har tidigare gett ut reportageboken Gaza – en kärlekshistoria (Norstedts) och romandebuterade 2016 med Det nionde brevet (W&W).

Boken släpps den 21 mars. 
ISBN: 9789180066112