​Ny undersökning: Här är ljuden som gör svenskarna lyckliga

Det ligger i människans natur att sträva efter lycka. Och hörseln är ett av våra främsta sinnen för att framkalla den typen av känslor. I samband med World Hearing Day idag den 3:e mars presenteras en nationell undersökning som visar vilka ljud som gör svenskarna lyckliga. Vinnaren? Ett av våra starkaste vårtecken.

Cochlear arbetar för att er människor med hörselnedsättning ska återfå sin förmåga att höra och med det även få tillbaka den livsglädje som en fungerande hörsel bidrar till. Genom initiativet Hörsel för alla har en nationell undersökning om svenskarnas ’lyckoljud’ genomförts. Nu presenteras resultatet som fastslår att vårens intåg kommer göra svenskarna gladare, inte bara tack vare solen och värmen, utan också tack vare naturens egna små vokalister.

Det ljud som med god marginal plockade hem förstaplatsen i undersökningen är småfåglarnas kvitter om våren. Även på andraplatsen hörs fenomen från naturen - bruset från vågor som slår mot stranden. Först på bronsplats för svenskarnas favoritljud syns mänsklig närvaro. Där hamnade rösten från den man älskar, knappt före fyran som blev skrattet från en bebis eller ett barn. Under samma period genomförde Cochlear en undersökning globalt och i den blev just barnskratt det ljudet som fick flest röster.

– Ljud påverkar på så många sätt välbefinnandet, något som både resultatet i undersökningarna och vår dagliga kontakt med människor med hörselnedsättning vittnar om. Jag hoppas att undersökningarna kan bidra till ökad förståelse för hörselnedsättning och att alla de som behöver hjälp upptäcker att hjälp finns att få, säger Karin Walfridsson, Marketing Manager på Cochlear Nordic, som ligger bakom undersökningen.

Svenskarnas lyckoljud – hela listan i rangordning

1. Kvittrandet från de första småfåglarna på våren
2. Bruset från vågor som slår mot stranden
3. Rösten från den du älskar
4. Skrattet från en bebis eller barn
5. Knäppandet från en levande brasa
6. Spinnandet från en katt
7. Smattrandet av sommarregn mot en fönsterruta
8. Puttrandet när kaffe bryggs
9. Knarrandet som skorna gör i den första snön

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 27-30 januari 2017 har sammanlagt 1007 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.

Unga attraheras av sin partners röst

Vilka ljud som slår an en lyckokänsla varierar, enligt undersökningen, beroende på ålder, kön och var i landet man bor. Både kvinnor och män tycker visserligen att fåglarnas kvitter är det ljud som främst ger lycka, men kvinnorna har en klart starkare fäbless för kvittret än män. Det är också framförallt män och kvinnor över 55 som favoriserar fågelkvittret. Hos unga svenskar (18-34) år är det istället rösten från den man älskar som rankas högst. Även familjesituationen påverkar och bland familjer med små barn är, inte helt oväntat, skrattet från bebisar eller barn det som sprider lycka i kroppen, vilket inte alls är fallet bland unga människor utan barn.

Lyckan att få hörseln tillbaka

I Sverige lever idag över en miljon människor med olika grad av hörselnedsättning varav ca 20 000 personer anses ha såpass grav hörselnedsättning att det allvarligt inverkar på deras liv. En som vet hur det är att både förlora och återfå sin hörsel är örebroaren Lars-Olof Berg, 56. Efter många år med grav hörselnedsättning ck han sitt hörselimplantat 2012. Med några års perspektiv är han idag medveten om vad hörseln gör för välbefinnandet och nivån av lycka. Fast det var ett något oväntat ljud som gav honom de första lyckokänslorna.

– De svaga läppljud som hörs när vi talar. Inte bokstäverna i sig utan det lilla frasandet när läpparna möts och skils. Det är så fullt att liv. Idag blir jag mest lycklig av musik! Att höra dynamiken i ett cymbalslag, vibratot i en fiolsträng, djupet i en bas, det gör mig lycklig, säger Lars-Olof Berg.

Den tysta folksjukdomen

Cochlears och Hörsel för allas undersökning presenteras i samband med World Hearing Day den 3:e mars. World Hearing Day är ett årligt återkommande arrangemang av WHO för att uppmärksamma effekterna av hörselnedsättning. Temat för i år är “Ta aktion mot hörselnedsättning: investera i ljud” och syftar till att uppmärksamma de samhällsekonomiska konsekvenserna av hörselnedsättning och hur kostnadseffektivt det faktiskt kan vara att ta itu med problemet. För även om ljuden som frambringar lyckokänslor är ett bra sätt att belysa problemet på så finns det en verklighet där 1,4 miljoner svenskar har någon form av hörselnedsättning. Detta är den tysta folksjukdomen som kostar samhället miljarder och så behöver det inte vara.

– Den ekonomiska kalkylen visar att det blir en vinstlott för både samhället, individen och anhöriga om er ck hjälp. Istället för att riskera att bli socialt isolerad och drabbas av följd- sjukdomar såsom kognitiva besvär, depression och demens, kan personerna bidra ekonomiskt till samhället och få ett ökat välbefinnande och en stärkt självkänsla. Frågan vi måste ställa oss är: har samhället råd att inte uppmärksamma och behandla dessa problem?, säger Lotta Vedholm, vd på Cochlear Nordic AB. 

Cochlear är världsledande på marknaden för implanterbara hörsellösningar. Företaget har 2 700 anställda globalt och investerar över 100 miljoner AUS-dollar/år i forskning och utveckling. Produkter innefattar hörselsystem för cochlean, benförankrade och akustiska implantat. Fler än 350 000 människor i alla åldrar och i över 100 länder kan nu höra tack vare Cochlear.