Hörselskadade har svårt att få hjälp – 3 av 4 utan hjälpmedel

En nyligen genomförd undersökning av TNS Sifo visar att 3 av 4 hörselskadade idag går utan hörselhjälpmedel och riskerar att drabbas av utanförskap och, i förlängningen, depression och annan psykisk ohälsa. Detta kostar samhället uppemot 55 miljarder kronor varje år.

Hälften av alla svenskar över 50 år har hörselproblem. Detta skapar hinder och ger begränsningar i både arbetsliv och vardagsliv – inte sällan med psykiska ohälsa som följd.

Vi vet genom forskning^1,2 att redan en ganska måttlig nedsättning av hörseln i vissa frekvenser motsvarar 7 års kognitiv föråldring hos äldre vuxna. Vi vet även risken för demens ökar med 2,3 respektive 5 gånger beroende på om man har en lätt, måttlig eller grav hörselnedsättning.

Tyvärr är man inom sjukvården ofta dåligt insatt i konskvenserna av hörselnedsättning. 40% av de som deltagit i SIFO-undersökningen uppger att de trots påtaglig hörselnedsättning inte blivit vidareremitterade till en hörselspecialist. Vi vet även att långt ifrån alla som har problem med hörseln söker hjälp vilket innebär att drygt 3 av 4 hörselskadade idag saknar de hjälpmedel de skulle kunna få stor nytta av.

De direkta kostnaderna för att behandla hörselproblem är jämförelsevis små – det är påverkan på individers sociala liv och hälsa som kostar. I Storbritannien genomfördes nyligen en studie som visar att konsekvenserna av hörselförlust och dövhet kostar det brittiska samhället över 30 miljarder pund per år. Omräknat till svenska förhållanden skulle detta innebära en samhällskostnad på 55 miljarder kronor varje år.

– Det är sannolikt likadant i Sverige eftersom hörselskadepanoramat är likartat i de båda länderna, säger Ulf Rosenhall, professor emeritus vid Karolinska institutet. Situationen beträffande hur många som får hörapparater har förbättrats under de senaste 20 åren, men är fortfarande inte alls bra. Förbättrade hörapparatteknologi gör att många med lätt hörselnedsättning kan ha nytta av hörapparater numera, men vi behöver bättre metoder att ta reda på vilka som passar för denna hjälp.

Moderna hjälpmedel för hörselskadade är exempelvis hörapparat eller hörselimplantat såsom benförankrat hörselhjälpmedel eller cochleaimplantat (CI), varav det senare är ett medicintekniskt hjälpmedel som opereras in i patientens inneröra. Det tar vid när hörapparat inte längre ger tillräcklig hjälp. Men om en hörselskadad ska få hjälp eller inte beror till stor del på hur kunskapen om hjälpmedel och möjligheter är bland sjukvårdspersonalen.

– Generellt sett är kunskapen om en hörselnedsättnings konsekvenser inom den svenska samhället bristfällig. Det måste förändras med tanke på hur det påverkar människors välmående, hälsa och våra samhällskostnader, säger Solveig Stenmark, leg. audionom på Cochlear.

¹ Lin FR et al. Hearing loss and cognition in the Baltimore Longitudinal Study of Aging, Neuropsychology. 2011 Nov;25(6):763-70.

² Lin FR et al. Hearing loss and incident dementia. Arch Neurol. 2011 Feb;68(2):214-20.

Om undersökningen

”Hörselnedsättning – en undersökning bland svenska befolkningen” togs fram sommaren 2015 av TNS Sifo i samarbete med Cochlear. Syftet var att få information om vilka begränsningar en hörselskada medför. Ett slumpmässigt urval av 2 507 personer intervjuades.

Cochlear är världsledande på marknaden för implanterbara hörsellösningar. Företaget har 2 700 anställda globalt och investerar över 100 miljoner AUS-dollar/år i forskning och utveckling. Produkter innefattar hörselsystem för cochlean, benförankrade och akustiska implantat. Fler än 350 000 människor i alla åldrar och i över 100 länder kan nu höra tack vare Cochlear.