Tillitsstyrningens principer är vår värdegrund

Inom ramen för Tillitsdelegationen pågår just nu ett omfattande arbete med att synliggöra tillitens roll i styrningen av offentlig finansierad vård, skola och omsorg. Förutom det sedvanliga utredningsarbetet följer delegationen 12 försöksverksamheter med följeforskare för att knyta ihop praktiska initiativ för att hitta mer tillsbaserade styrningsmodeller till generaliserbar kunskap. Bräcke diakonis IOP (Idéburet-offentligt partnerskap) med Alingsås kommun kring en vårdkedja för personer med demenssjukdom är en av dessa försöksverksamheter. Grunderna för detta IOP bygger bl.a. på tilliten mellan parterna för att kunna och vilja bidra till det gemensamma målet som i vårt fall är behoven hos personer med demenssjukdom. Dessa grunder stämmer väl överens med den definitionen av tillsitsbaserad styrning som Louise Bringselius, forskningsledare i Tillitsdelegationen nyligen har föreslagit i sitt ramverk:

”Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa brukaren.”

Stiftelsen Bräcke diakoni har sedan den startades 1923 byggt sitt arbete på dessa principer. Det finns en kultur och ett arbetssätt där det finns stor tillit till medarbetarnas engagemang, kompetens och viljan att hjälpa andra människor. Det sistnämnda är våra grundläggande värderingar, vår drivkraft och vårt existensberättigande! Det finns en styrning som bygger på öppenhet och transparens där kvaliteten i våra insatser blir synliga och driver utvecklingsarbetet. Det finns systematiskt lärande av brister och goda exempel och det finns stödfunktioner som fokuserar på att skapa värde för dem vi finns till för och som uppfattas som stöd och inte som kravställare.

Samtidigt ser vi att svensk välfärd inte är organiserad för tillit. Vi ser dagligen upphandlingar där anbudsgivare levererar tjänster som följer regelböcker istället för att ha utrymmet att utforma tjänsterna efter människornas behov tillsammans med dessa. Upphandlingskulturen är direkt tillitsförstörande och motarbetar systematiskt långsiktiga relationer mellan aktörer. Vi ser också att gränserna mellan olika beslutsnivåer i systemet är knivskarpa: mellan kommuner och regioner, mellan utförare och beställare, mellan olika lagstiftningar och mellan olika instanser i vård- och omsorgskedjan (akut sjukvård, primärvård, social omsorg, socialtjänst, …). Vården och omsorgen styrs ofta av rädsla att göra fel utifrån ett regelperspektiv.

Jag ser framemot en tillitsreform som stöder ett långsiktigt samarbete, modet att pröva nytt och viljan att förändra systemet tillsammans med dem det är till för.