2018-02-15 12:21Bloggpost

Därför är vinsten privata välfärdsaktörers huvudsakliga drivkraft

null

Och så är diskussionen om vinster i välfärden i full gång igen - och det lär den vara under hela valrörelsen. Den ena sidan kommer att säga att skattepengar inte ska hamna i aktieägares fickor och den andra sidan kommer att hävda att välfärden kollapsar om man inte få dela ut överskott. Jag tänkte inte ge mig in i diskussionen om hur man beräknar vinster och vad som är rimligt, utan ska titta på själva drivkraften bakom att bedriva vård, skola och omsorg.

Man kan säga att det finns tre olika aktörer inom svensk välfärd: offentliga, privata och idéburna. Att ansvaret för välfärden åligger kommuner och landsting/regioner är en del av den svenska författningen.

Offentliga aktörers drivkraft ligger alltså i uppdraget att det finns ett ansvar för att tillhandahålla välfärdstjänster av god kvalitet som är anpassade till de lokala behoven och förutsättningarna. Kommuner och landsting har inget val, de måste erbjuda välfärdsinsatser, men de kan anlita andra som utförare.

Idéburna aktörer, alltså sådana som vi, är organiserade i stiftelser, föreningar eller aktiebolag och har gemensamt att man inte delar ut överskott till några ägare. De är aktörer som ofta har funnits under lång tid. Bräcke diakoni bildades till exempel redan 1923 och flera andra ännu tidigare. En grupp människor startade en verksamhet helt enkelt eftersom det fanns behov. Drivkraften ligger alltså i en gemensam idé att hjälpa människor.

Och så har vi de privata aktörerna. Det är dessa debatten om vinster handlar om. Privata aktörer är i regel organiserade i aktiebolag. Rolf Skog, bolagsrättsexpert, har sammanfattat betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen på ett väldigt bra sätt och konstaterar att: ”[aktiebolagens] syfte är att generera vinst till fördelning bland aktieägarna, om inte annat framgår av bolagsordningen.” Vinstbegränsningar i bolagsordningen är mycket ovanliga. Huvudmålet och därför den yttersta drivkraften hos privata välfärdaktörer måsta alltså vara att generar vinst till ägarna. Självklart finns det andra områden ett företag behöver ta hänsyn till som t.ex. arbetsmiljö, hållbarhet anställningsvillkor mm, dessa regleras dock av lagar och föreskrifter och är grundförutsättningar för att verka i ett sammanhang. Men dessa kan aldrig vara syftet för ett aktiebolag. Skog fortsätter: ”Den entydiga övergripande handlingsnorm som vinstsyftet utgör skulle då ersättas av en multipel syftesbestämning som i praktiken gör det omöjligt att utvärdera hur verksamheten bedrivs eftersom styrelsen alltid kan hävda att en låg grad av måluppfyllelse i ett visst hänseende beror på att man prioriterat ett eller flera av de övriga målen.”

Det är med detta som bakgrund att Svenskt Näringsliv skriver på sin hemsida: ”Vinst är nödvändigt för att ett företag ska kunna expandera, erbjuda trygghet för ägare och anställda samt tackla tuffa tider.” För privata välfärdsaktörer är vinsten drivkraften! Att människor har behov av stöd, vård eller utbildning är ett sätt att skapa vinst för ägarna.

För oss idéburna aktörer är drivkraften att finnas där människor behöver hjälp, att synliggöra behov, att utveckla nya och bättre arbetssätt och att ta ansvar för gemensamma resurser. Att ha en sund ekonomi är medlet, inte målet.

Bloggat av Thomas Schneider
Kvalitetschef Bräcke diakoni

Läs Thomas tidigare bloggar här


Om Bräcke diakoni

”Ett medmänskligare samhälle” – det är Bräcke diakonis vision. Med en bred verksamhet inom vård och omsorg driver vi bl a flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Vi har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Som delägare i Ersta Sköndal högskola har vi en nära koppling till forskning och utbildning. Som en politiskt och religiöst obunden stiftelse har vi inga ägare som ställer vinstkrav – all vinst återinvesteras i verksamheten. Det gör oss till ett spännande alternativ till både privat vinstdrivande- och offentlig vård och omsorg. Många av våra uppdrag kommer från kommuner och landsting, men vi startar gärna nya projekt och hittar kreativa lösningar tillsammans med andra. Själva grundtanken är att vi och våra över 1000 medarbetare ska göra nytta där det behövs. Bräcke diakoni startade i Göteborg 1923, med syfte att utbilda diakonissor, dåtidens sjuksköterskor. Idag finns vi i ett tiotal kommuner i södra Sverige, med totalt närmare 40 verksamheter, och vi fortsätter att växa och utvecklas.


Kontaktpersoner

Erik Andersson
Driftchef
Erik Andersson
Thomas Schneider
Utvecklingschef
Thomas Schneider
Maude Kardell Wahlbäck
Välfärdsstrateg
Maude Kardell Wahlbäck