Förvaltningsanslagen hänger inte med kostnadsutvecklingen. Arbetsgivarverket varnar nu för att utvecklingen riskerar att försvaga statens förmåga att vara en stabil och attraktiv arbetsgivare när kostnader för löner, lokaler och pensioner ökar snabbare än anslagen.
Statliga arbetsgivare går mot några ekonomiskt tuffa år, 2026–2027. Förvaltningsanslagen ökar långsammare än kostnaderna för löner, lokaler och pensioner, vilket pressar myndigheternas möjligheter att vara stabila och attraktiva arbetsgivare.
Kostnaderna ökar snabbare än anslagen
För en genomsnittlig myndighet ökar förvaltningsanslagen med 1,92 procent år 2026. Samtidigt pekar prognoserna på att förvaltningskostnaderna under samma år ökar med 2,3 procent.
Nu när vårpropositionen är lagd konstaterar Arbetsgivarverket att även 2027 blir ett tufft år eftersom anslagen väntas växa med 1,4 procent samtidigt som kostnaderna bedöms öka med 2,9 procent.
Utvecklingen påverkas ytterligare av ett osäkert omvärldsläge och nya politiska reformkrav som sammantaget driver upp kostnaderna.
– Just nu är jag oroad över de ekonomiska förutsättningarna som våra medlemmar möter de närmaste åren. När jag talar om ekonomiska förutsättningar syftar jag på möjligheterna att klara förvaltningskostnaderna och långsiktigt ta ansvar som arbetsgivare, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom vid Arbetsgivarverket.
Risk för statlig inblandning i lönebildningen
Arbetsgivarverket varnar för att ytterligare sparkrav på förvaltningsanslagen riskerar att innebära en indirekt politisk inblandning i den statliga lönebildningen och försvaga arbetsgivaransvaret.
Samtidigt driver förslag om arbetstidsförkortning, och slopat karensavdrag samt ökade administrativa bördor upp kostnaderna ytterligare. Ska staten klara sitt uppdrag krävs långsiktiga och förutsägbara villkor för statliga arbetsgivare – inte fler undantag från etablerade modeller. Ett exempel på ekonomiska bördor är lönetransparensdirektivet, som regeringen nu har pausat.
– Det är glädjande att regeringen pausat det förslag som låg på bordet om lönetransparensdirektivet och att regeringens siktar på en omförhandling.
Det är något som Arbetsgivarverket, tillsammans med övriga centrala arbetsgivarorganisationer har arbetat för under en lång tid.
Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. Medlemmar är cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för cirka 307 000 anställda.